Rädda Holmön från vindkraften
Hem    Arkivet    Kampen i media    Om Holmön    Info om siten                                                                                      Admin Tools                  Nöje                                                                                   

Svensk elförsörjning - Elproduktion och elförbrukning</h2>

2015-09-30

Svensk elförsörjning - Elproduktion och elförbrukning

my images


Kommentarer:
Förstår verkligen riksdagens och regeringens ledamöter, kommunala och regionala beslutsfattare samt elkonsumenterna, åtminstone inom el-område SE 3 och SE 4 (Gävle och söderut), hur sårbar elförsörjningen kan bli om kärnkraftverk stängs i förtid?

Tillgången till säkra elleveranser har åtminstone under de senaste 40 åren varit och fortfarande är för de flesta, någonting självklart. Detta pga. att i princip all elkraft i Sverige producerats med hög leveranssäkerhet och tillgänglighet som kommit uteslutande från planerbara elproduktionsanläggningar. Vi som är äldre kommer naturligtvis ihåg hur det var t.ex. på 1940- och 1950 talet när våra elnät var ”svaga”, pga låg kortslutningseffekt, vilket fick till följd att spänningsavbrott och kortvarig underspänning ofta erhölls på landsbygden t.ex. när tröskverk startades och när man kapade ved. Trots att en funktionell elförsörjning med dagens mycket höga tekniska krav på spänningskvalité och frekvensstabilitet är en viktig del i vår infrastruktur kan kärnkraftverk, som producerar baskraft på jämn nivå med hög tillgänglighet, stängas i förtid bl.a. beroende på ökad ”straffbeskattning” och ersätts med subventionerad intermittent och väderberoende kraftslag/vindkraft som är utan koppling till efterfrågan på elkraft. En förändring som trots modebegrepp som ”smarta elnät” (Smart Grids) tyvärr inte inte kan vidmakthålla den förväntade funktionen eller anpassa till nuvarande höga elkvalitetskrav.

Stängs svenska kärnkraftverk i förtid, d.v.s. innan nödvändig ny planerbar baskraftsproduktion är i drift inkl. nödvändiga investeringar i det svenska el-transmissionsnätet / stamnätet färdigställts, blir driftläget i elnätet oerhört ansträngt på grund av risken för ex. vis el-effektbrist framför allt inom el-område SE 3 och SE 4. Finns inte nödvändig planerbar baskraft tillgänglig för samtliga el-områden, då kärnkraftverk stängs, blir det mycket svårt att upprätthålla den så kallade reaktiva effektbalansen i berörda elnät framför allt inom el-område SE 3 och SE 4 då det råder ett starkt samband mellan kärnkraftverkens förmåga att leverera reaktiv effekt och överföringskapaciteten i stamnätet med stora begränsningar (flaskhalsar) mellan varje el-område. Då kärnkraftverk stängts och i driftvarande kärnkraftsverk t.ex. måste stoppas och/eller avställs för underhåll kan det bli i det närmaste omöjligt för Svenska Kraftnät att hantera stabiliteten och sårbarheten i sådana situationer. Sådana situationer kan komma att leda till att elförbrukare åtminstone inom el-område SE 3 och/eller SE 4 i bland måste kopplas bort från elnätet. Detta leder naturligtvis även till högre elpris.

De sannolika direkta miljöeffekterna och politiska följderna av en förtida stängning av svenska kärnkraftsverk, baserad på bästa tillgängliga uppgifter om el-relaterade utsläpp, föroreningar och infrastrukturkostnader, blir ur miljösynpunkt att följderna allvarligt kommer, att undergräva den långsiktiga målet för minskning av växthusgaser. Då ingen rimlig och konkret alternativ elproduktionsplan har kartlagts och utarbetats av förespråkarna för kärnkraftens utfasningspolitik bl.a. med beaktande av de väderberoende dagliga och säsongs begränsningar av vind- och solenergi verkar det så gott som helt säkert att den största delen av el- effektbrister kommer, att åtminstone för el-område 3 och 4 tillgodoses genom en kombination av importerade fossila bränslen och nya förbränningsbaserade kraftverk. Skall dessutom målet för den svenska elproduktionen vara att den skall vara helt (hundraprocentigt) fossilfri måste också svenska elproducerande reservkraftverk liksom bränsledrivna reservkraftverk t.ex. i våra lasarett tas ur drift och stängas. Hur länge till kan vi tillåta att kortsiktiga ansvarslösa och okunniga politiska beslutsfattare får fortsätta, att sabotera förutsättningar för god elkvalité samt hög tillgänglighet och leveranssäkerhet av elkraft?

Notera att som framgång ovan har el-område SE 3 och SE 4 underskott på elkraft redan i dag; All kärnkraftsproduktion finns i el-område SE 3; Vindkraften är den största/dominerande el-energiproducenten i el-område SE 4; Elöverskott har både el-område SE 1 och SE 2 (Norrland) men stora nätbegränsningar (flaskhalsar) finns ner till el-område SE 3 samt ännu så länge också mellan el-område SE 3 och SE 4.

/C-E Simonsbacka, Elkraftingenjör

491 Kommentarer


Orealistiskt att ersätta baskraften kärnkraft med intermittent vindkraft - En orimlig miljöekvation.</h2>

2015-09-06

Orealistiskt att ersätta baskraften kärnkraft med intermittent vindkraft - En orimlig miljöekvation.



Livslängd för kärnkraftsreaktorer
De svenska reaktorerna togs i drift mellan åren 1972 och 1985. För de flesta av Europas och USA ́s reaktorer väntas beviljas förlängningar av tillstånd/licenser från 40 till över 50 t.o.m.80 år. För drifttider över 50 år, behövs fortsatt utredning och forskning för att bl.a. i tid fånga upp eventuella brottseghets- och slagseghetsförsämringar till följd av termisk åldring av rostfria svetsgods och gjutet rostfritt stål. Detta medför betydande investeringar i att uppgradera system och komponenter, inklusive ev. extra prestandamarginaler i byggnader. Att förlänga livslängden för kärnreaktorer är i huvudsak ett ekonomiskt beslut.

De säkerhetsmoderniserings åtgärder som tillståndsharvarna inledde när myndighetens föreskrifter (då SKIFS 2004:2, nu SSMFS 2008:17) om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer trädde i kraft den i januari 2005 har nu kommit en bit på vägen för att anläggningarna ska uppfylla de ställda kraven. Fram till den 30 juni 2012 har sammantaget för de tio reaktorernas moderniseringsprogram c:a 60 % av de beslutade åtgärderna genomförts.

Livslängd vindkraftverken
Vindkraftverk har en normal teknisk livslängd på cirka 15 – 20. Under denna tid kan vissa komponenter behöva bytas ut. Efter 20 år kan verken fortfarande utnyttjas men behöver då i de flesta fall genomgå omfattande renoveringar. Den ekonomiska livslängden enligt normala upphandlingar är 25 år.

Vindkraftverkens korta teknisk livslängd utgör inte, enligt undertecknad, en ”långsiktig hållbar” utveckling för elproduktion. Vilket bl.a. kan äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Exempel på konsekvenser av att ersätta de äldsta svenska kärnkraftverken med vindkraft och dess negativa miljöeffekter:
Hur många vindkraftverk med installerad effekt á 3 MW erfordras för att ersätta effektbortfallet från de tre äldsta svenska kärnkraftverken Oskarshamn 1 (1972), Ringhals 1 (1976) och Ringhals 2 (1975)? De tre verken har en installerad effekt av 2.200 MW.

Kärnkraftverkens effekt-/leveranssäkerhetsvärde ligger på 75 procent av installerad effekt, alltså 1.650 MW. ( Effekt- eller leveranssäkerhetsvärdet: Det garanterade värdet som uppnåtts under minst 90 procent av ett års timmar.)

Den faktiska elproduktionen i svenska vindkraftverk, effekt-/leveranssäkerhetsvärdet*, enligt Svenska Kraftnät var under år 2013 tre (3) procent av installerad effekt. För att den sammanlagda vindkraftsproduktionen ska nå till 1.650 MW krävs 18.344 vindkraftverk.

Om vindkraftsproduktionens effekt-/leveranssäkerhetsvärde blir högre än år 2013, låt oss säga ett effektvärde/leveranssäkerhetsvärde på fyra (4) procent, krävs 13.750 vindkraftverk för att ersätta de tre äldsta kärnkraftverken. Om vindkraftsproduktionens effekt-/leveranssäkerhetsvärde blir dubbelt så så hög (6%) som år 2013 krävs 9.200 vindkraftverk för att klara bortfallet från kärnkraftsproduktionen från de tre äldsta kärnkraftverken.

Med ett riskområde* på 500 meter runt varje vindkraftverk upptar ett vindkraftverk arealen 78,5 hektar. För 18.334 vindkraftverk skulle det innebära 1.439.219 hektar mark (som landskapen Skåne + Gotland). 13.750 vindkraftverk kräver 1.079.375 hektar mark (Medelpad + Dalsland) och 9.200 vindkraftverk upptar 722.200 hektar mark (Gotland + Gästrikland).
>>Läs mera ...<<

/C-E Simonsbacka, Elkraftingenjör

685 Kommentarer




info


Namninsamling:

Just nu bedrivs en viktig namninsamling mot etablering av vindkraft på Holmön. Är du inte med på listan ännu, går det bra att sms:a eller maila till Torbjörn Eriksson. friavindar.holmon@gmail.com Det är inget krav att du har Holmöanknyting.

FÖRTYDLIGANDE:
Fria Vindar och personer som skrivit under namninsamlingen är emot all vindkraftsetablering på Holmöarna, oavsett bolag. Just nu är det enbart ett bolag (Gröna Holmön AB) som aktivt prospekterar, som har haft samrådsomgång och som har deklarerat sin avsikt att lämna in en tillståndsansökan.

Vill vi verkligen ha det så här??
Ladda hem Gröna Holmöns fotomontage och begrunda
SLITEVIND AB - Holmökontraktet från 2009

Insert title here

Talerätt enligt Århuskonventionen:

För att kunna skydda naturvärden och miljö är det viktigt att kunna föra talan. Att ha talerätt innebär en möjlighet att överklaga beslut och domar av myndigheter och domstolar. Är du Fritidshusägare, men ej markägare - säkerställ att du är medlem i organsation som har rätt att föra talan enligt Århuskonventionen, så du har möjlighet att föra talan vid en eventuell prövningsomgång om vindkraft på Holmöarna.

Organisationer med talerätt definieras i miljöbalkens 16 kapitel: http://www.friavindar.se/files/kapitel16.pdf

3 tänkbara organisationer att söka medlemskap i:

Insert title here

Tänkvärda kommentarer:


Kommentar till inlägg 2014-01-14 av Ann-Christine:

"Enligt mkb för en "park" om 13 verk på Gotland krävs: 10-15 m breda vägar, därför behöver man anlägga 8,5 km väg/uppställningsplatser vilket medför 3500 lastbilstransporter med 105000 ton bergkross. Till detta kommer 1100 betongbilar för fundamenten och 120-170 transporter för verken. Bara så att ni förstår vad det handlar om."


Brev inkommet: 12 januari 2014 17:19

Tack Torbjörn Eriksson för ditt engagemang för Holmön som bebolig bostads- och semesterort även i framtiden! Byn med sitt särdeles stora natur- och kulturhistoriska värde måste vi vara rädda om, och den har - liksom Visby - medeltida anor. Slitevind AB på Gotland har därför olyckligtvis lurats in i en återvändsgränd på Holmön, gått i en fälla. Att planera för en massa jättelika vindsnurror här, och för dem omfattande utdikningar och breda vägsystem genom hittills orörda kultur- och fågelmarker runt om byn, var naturligtvis förfelat redan från början. Och nästan värst av allt, man undergräver med sina obetänksamma planer vindkraftens rennomé som miljövänligt alternativ, vilket i slutändan bara ökar stödet för kärnkraften. Orsaken till hur det blev så här? Jo, den är också Umeå kommuns bristfälliga framförhållning i frågan om var storskaliga vindkraftsanläggningar gör minst skada på människor, natur- och kulturvärden. Politiker lämnade fältet öppet på Holmön med en oförsonlig strid som följd och som nu splittrat byn i två läger.

Åke Sandström
.

Nej till vindkraft på Holmön!







Vi vill bevara Holmöarnas vackra vyer och fria horisonter!