Rädda Holmön från vindkraften
Hem    Arkivet    Kampen i media    Om Holmön    Info om siten                                                                                      Admin Tools                  Nöje                                                                                   

God Forskningssed - och på vilket sätt har God Forskningssed med Vindkraft på Holmöarna att göra?

2014-09-25

Skandalen på Holmön eskalerar

Vi var många som med saklig glädje idag läste rubriken i VK - "Vindkraftsbolag lämnar Holmön". När man sedan läste hela artikeln, via plus-tjänst, blev läsningen mindre trevlig. Först bör någon form av hedersbetyg ges till Slitevind AB som till slut insåg att det aldrig kan bli någon vindkraftspark i en skärgård som förutom att vara Sveriges soligaste ö också är naturskyddad på ledd och bredd. Läs gärna även Fria Vindars redogörelser för de två mycket kontroversiella fågelundersökningar som finansierats av Slitevind (se båda föregående toppinläggen) som tar upp den forskningsetiska aspekten med detta projekt.

Åter till VKs artikel. För det första känns artikeln i VK med Tommy Norgren inte som att "Vindkraftsbolag har lämnat Holmön", situationen känns snarare än mer oroväckande och oseriös. Att ett litet fåmansbolag (en ägare, en styrelsesuppleant och 50 000 kronor i aktiekapital) som Gröna Holmön AB ska kunna driva ett miljardprojekt, att ett konsortium med två till fyra bolag kommer ta det fortsatta finansiella ansvaret, att Slitevind fortfarande finns kvar i kulissen som passiv partner. Och att det även behövs att ett större energibolag kliver in. Alltså besannas de värsta farhågorna. Utländska riskkapitalister som enbart ser till egen vinning, och/eller att tillståndet/kontrakten säljs vidare så fort en eventuell ansökan lämnas in.

För det andra säger Tommy Norgren att nu går projektet ut på nytt samråd i 3 veckor. Fria Vindars fråga är - var hittas de nya samrådshandlingarna? Inte på Holmöportalen iallafall. Fria Vindar har precis letat där. Ligger de nya samrådsunderlagen på affären på Holmön, undangömda så att ingen ska hitta dem och därigenom inte kunna lämna in synpunkter i tid på de 19 verk som projekteldaren nu säger är planen? Eller är det ett nytt selektivt utskick som gjorts? Börjar samrådsomgången idag eftersom det står så i tidningen?

Vidare - de gamla kontrakt som skrivits, med Slitevind som arrendator - de är ogiltiga. Eftersom ansökan om bygglov inte lämnats in till kommunen innan september månads utgång. Samt att kontrakten säger att det är Slitevind som är arrendatorn. Inte Gröna Holmön AB. Eller är det här som den passiva partnern kommer in? Att man genom det tror sig anse att kontrakten fortfarande är giltiga? Kontrakten säger också fortfarande 3 MW och är därmed också ogiltiga.

Nej - ni markägare som ändrat er. Dessa kontrakt är ogiltiga. Säkerställ NU att de rivs. Att ett oseriöst bolag som Gröna Holmön AB fortsätter att så split och osämja ytterligare, är fruktansvärt. Vindkraft på Holmön är inte framtiden, Holmön är inte en död ö. Majoriteten av fastighetsägare och markägare vill inte ha vindkraft. Det handlar inte om framtiden och Holmöns överlevnad som Tommy Norgren säger, det handlar snarare om hans egen framtid och överlevnad som liten entreprenör. Under sommaren bör han fått information från Slitevind att de ämnade hoppa av. Han säger själv, i artikeln, att han var den som bad att få ta över projektet - annars hade projektet helt avslutats. Hans nya bolag Gröna Holmön AB startades under sensommaren men först nu berättar han alltså om dessa planer. Här finns stora brister i den viktiga informativa uppgiften som alla projektledare har. Slitevinds tidigare projektledare Tommy Norgren har ett förflutet som styrelseledamot inom Svensk Vindkraftförening - en branschorganisation. Varför han lämnade organisationen är ett frågetecken och varför en person från Strängnäs väljer att påbörja ett projekt i Västerbotten i en naturskyddad skärgård framstår än mer märkligt, med tanke på den uppförandekod som branschen arbetat fram. Nu förstår man varför projektledaren inte arbetar inom branschföreningen längre. Projektledaren har brutit mot branschens viktiga uppförandekod rakt igenom. Den viktiga informationsplikten har han struntat i. Att vara tyst i ett halvår och först nu informera att Slitevind dragit sig ur är osmakligt. Vem kommer våga göra affärer med honom i framtiden?

Man inser att projektledaren, via artikeln i VK, är stressad. Han fortsätter att på samma sätt som tidigare att måla upp en så positiv bild möjligt för att kunna locka andra aktörer att kliva in i Slitevinds ställe. Men när man läser mellan raderna, som man alltid ska göra, och detta är en uppmaning till fåtalet kvarstående förespråkare, framträder en annan bild tydligt och klart. Projektledaren själv försörjer sig på den här typen av uppdrag - att förespråka vindkraft då vanliga marknadskrafter är satta ur spel pga att vindkraftsbranschen särbehandlats en längre tid via olika subventioner.

Det bör också nämnas att den fågelutredning som Energimyndigheten och Slitevind köpt från Uppsala Universitet inte längre har någon bäring. Möjligen behöver Projektledaren hålla liv i projektet lite till så att inte underkonsulten från Fågelperspektivet också blir arbetslös. Men i Fria Vindars tycke i så fall än mer ovarsamt hanterande av skattebetalares medel.

Det finns fortfarande saker som hittills inte lyfts fram i vindkraftens vara eller icke vara på Holmön: Bevarandeplan och Havsplan. Att i Holmöns Bevarandeplan som Natura 2000 område SE0810010 lyfts vindkraften upp under punkten potentiella hot. Regeringen har ålagt alla Länsstyrelser att se över, uppdatera samt säkerställa att alla Natura 2000 områden har en Bevarandeplan. Sedan tillkommer ny lagstiftning nu i september rörande Hushållning med Havsområden. Att det ska finnas en Havsplan för Bottniska Viken. Att det i nuläget finns 12 identifierade områden där olika riksintressen hamnat i konflikt (Holmöarna är ett av dessa 12 områden) och där vindkraft till havs kommer göra att Östersjöns marina miljö mår ännu sämre. Där sedimentsbankar med gamla miljögiftet kommer fram och än mer påverkar kustens och havets rödlistade arter. Redan nu visar ju Norrlandskustens havsörnar samma ohälsotecken som på 60 - 70 -talen, med tomma ägg. Varför riskera ett av de områden där havsörnen fortfarande reproducerar ? Det bör nämnas att förutom ett starkt havsörnsbestånd på Holmön, som trots allt är litet till antalet och starkt hotat, finns väldigt många andra rödlistade fågelarter på ögruppen. Vidare har nyligen projektet Kvarken Bats genom studier kunnat påvisa att fladdermöss migrerar över Valsöarna via Holmön för fortsatt flyttstreck söderut längs den svenska kusten. Vi var då många som trodde att även projektledaren skulle förstå hur pass kontroversiellt ett vindkraftsprojekt på Holmöarna då faktiskt är. Men tyvärr har denna insikt inte uppnåtts. Projektledaren har, förutom att bistå till att dränera Slitevinds lönsamhet genom att få bolaget att fortsätta arbeta för ett omöjligt projekt, också bidragit till att släkt och vänner numera har mycket frostiga relationer. Genom att ignorera budskapet från majoriteten, motståndarna, och genom att ignorera budskapet i de två senaste fågelundersökningarna framstår projektledarens nya planer horribla.

Fria Vindar ger aldrig ge upp, vi ser inte vindkraft som det medel som helgar Holmöns överlevnad.

//Redaktionen för Fria Vindar genom Torbjörn Eriksson


260 Kommentarer


God Forskningssed - och på vilket sätt har God Forskningssed med Vindkraft på Holmöarna att göra?

2014-09-17

Vindkraft på Holmön och Ängesön

Sköthälla, Holmön Foto: Charlotta Eriksson

Är den genomförda fågelutredning på Holmöarna inför planerna att bygga en större vindkraftpark, Umeå kommun verkligen relevant?

Sammanfattning - Några utdrag


"På Holmön och Ängesön planerar Slitevind AB en etablering av vindkraftverk i tre delområden utanför naturreservatet. Från april 2010 till mars 2011 genomfördes en fågelstudie för att täcka en rad olika fågelförekomster inför den kommande tillståndsprövningen av vindkraftparken."

"Studien omfattade ögruppens alla häckande par av storlom, smålom, sångsvan, fiskgjuse, havsörn, lärkfalk och trana. Havsörnen har flygföljts under årets alla månader för att dokumentera hur och var de flyger. Det planerade vindkraftsområdet på Holmön och nordvästra Ängesön, har inventerats i detalj på dessa arter och även en linjetaxering har genomförts täckande alla arter. För de mer hotade arterna har speciella inventeringar genomförts med riktad sökning efter dessa, exempelvis hackspettar."

"Fågelinventeraren Christer Olsson genomförde det mesta av fältarbetet."

"För havsörnarna finns det fem kända boplatser på hela ögruppen varav tre är intill den planerade vindkraftparken. Arten är rödlistad i Sverige och klassad som nära hotad."

"Ytterligare två områden i eller intill den planerade vindkraftparken hyser revirhållande havsörnar, vilket gör bilden något mer komplicerad."

"Inga av de åtta häckande paren av fiskgjuse, de tolv paren av lärkfalk, samt det enda reviret av bivråk, ligger inom 250 meters radie från något av de planerade vindkraftverken."

"Då inte alla havsörnsrevir lyckas med sina häckningar varje år görs bedömningen att skyddsområdena klart är tillräckliga idag på 1000 meters radie runt bona med konstaterade lyckad häckningar."


fågelrapporten_sammanfattning_20111027JPN.pdf

Kommentarer:

Konflikter mellan vindkraftverk och och djurlivet är inget nytt då dessa inte kan samexistera.

Om du var en havsörn eller en uggla på jakt efter en måltid eller någon fågel som försöker flyga bland vindkraftverken, tänk att behöva navigera runt dessa roterande rotorblad varje dag för att kunna överleva.

Att det rapporterats om att det endast på Holmöarna med mycket lugna häckningsområden finns tre havsörnsrevir inne i Natura 2000 området och två utanför är enligt undertecknad inte trovärdigt med beaktande av, att det enligt uppgifter från WWF:s havsörnsarbetsgrupp inom Replot skärgårdsområde (exklusive Valsörarna), som endast ligger drygt 40 km från Holmöarna, år 2009 fanns sammanlagt 19-22 havsörnsrevir ganska jämnt fördelade över olika delar av skärgårdsområdet. Det tätaste beståndet av havsörnar finns i de västra och norra delarna av Replot skärgårdsområde, där områdena ännu på många platser har förblivit obebyggda och där det ännu finns lugna häckningsområden för havsörnen. Det är upprörande att Slitevind dessutom gör bedömningen, att skyddsområden på 1000 meters radie runt bona är tillräckligt utan att effekterna av vindkraftverken på kungsörnar förstås och vetenskapligt bevisats.

Dr Smallwood har i Kalifornien observerat att örnar flyger dubbelt så ofta nära vindkraftverk än de skulle av en slump. Örnar undviker inte vindkraftverk, de lockas till dem. Detta förklarar varför så många kolliderar med bladen, som färdas runt 300 km/t på spetsen (periferihastighet)

Blir ändå mer konfunderad då undertecknad beträffande Uppsala Universitets uppdrag avseende Energimyndigheten projekt 37116-1 noterar av Lägesrapporten daterad 2014-05-21, att Christer Olsson som tidigare på uppdrag av Slitevind AB redan genomfört de tidigare fågelstudierna nu även för Uppsala Universitet utfört nämnda projekts fågelinventeringen och även skrivit lägesrapporten. För mer information läs Topp Inlägget: "God Forskningssed - och på vilket sätt har God Forskningssed med Vindkraft på Holmöarna att göra?"

Av den av Lars Alfrost Energimyndigheten erhållna "Lägesrapporten" (som publiceras i sin helhet separat) kan bl.a. noteras, att man hittat ett tidigare okänt havsörnsbo samt ett nytt bebott tidigare okänt alternativbo. I båda dessa bon återfanns vardera en stor unge. Ryktet gör gällande, att åtminstone ett havsörnsbo hittats mitt i den tänkta parken, Fanasjöarna-Klafsänget.

Av den nu erhållna "Lägesrapporten" redovisas inte för upparbetade kostnader. På undertecknads begäran om uppgift på hur rubricerad projektbeslut kungjorts och publicerats samt tidpunkten för detta erhölls följande svar; " Något specifikt externt offentliggörande av projektet har inte genomförts ännu." Detta har inneburit att Energimyndighetens projektbeslut inte varit överklagningsbart t.ex. för Holmöborna.!

Tusentals kungsörnar har dödats på det sättet i Kalifornien. Se:

Open letter to Scottish Natural Heritage (SNH)
http://www.epaw.org/documents.php?lang=en&article=b2

Deadly blades; death toll mounts as wind farms massacre birds of prey
http://www.examiner.com/article/deadly-blades-death-toll-mounts-as-wind-farms-massacre-birds-of-prey

California condors, wind farms on collision course
http://www.examiner.com/article/california-condors-wind-farms-on-collision-course

Caithness Windfarm Information Forum - CWIF
http://www.caithnesswindfarms.co.uk/

/Claes-Erik Simonsbacka


214 Kommentarer


God Forskningssed - och på vilket sätt har God Forskningssed med Vindkraft på Holmöarna att göra?

2014-09-08

God Forskningssed - och på vilket sätt har God Forskningssed med Vindkraft på Holmöarna att göra?

Holmön - västra sidan Foto: Charlotta Eriksson

Om God forskningssed

"Forskningen har en viktig position i dagens samhälle och stora förväntningar ställs på den. Men därmed riktas också fokus mot forskarna. De har ett särskilt ansvar gentemot de människor och djur som medverkar i forskningen, men också mot alla dem som indirekt kan påverkas av forskningen och gagnas av forskningsresultaten. Forskaren förväntas göra sitt bästa för att genomföra forskning av hög kvalitet. Forskaren ska också stå fri från yttre påverkan och manipulering och inte heller gå egna privata eller vissa intressenters ärenden. Ett välgrundat förtroende i samhället för forskarna och forskningen är en förutsättning för forskningens framtid. De olika uppförandekrav som ställs på en forskare hör ihop med forskarrollen, så som den uppfattas idag. De ligger inbyggda i forskningsprocessen.

Men kraven har ändå sin förankring i samhällets vanliga etiska normer och värderingar. Den som läser de rekommendationer som presenteras i denna skrift upptäcker att mycket av det som sägs kan sammanfattas i några allmänna regler som alla svarar mot mer generella levnadsregler:

1 Du ska tala sanning om din forskning

2 Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier

3 Du ska öppet redovisa metoder och resultat

4 Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar

5 Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra

6 Du ska hålla god ordning i din forskning, bl.a. genom dokumentation och arkivering

7 Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö

8 Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning"

Texten ovan kommer från sid 12 ur Vetenskapsrådets skrift "God Forskningssed", från 2005. Reviderad 2011.

Vetenskapsrådet - forskningssed+2011.1.pdf

På vilket sätt har God Forskningssed med Vindkraft på Holmöarna att göra?

Jo - i juni 2013 beslöt Energimyndigheten att stödja en ansökan från Uppsala Universitet, och beviljade forskningsanslag för en ny fågelstudie "Kunskapsuppbyggnad avseende smålom, storlom, havsörn och fiskgjuse i Skärgårdsmiljö inför planering och prövning av vindkraft " (Energimyndighetens Dnr 2012-008644) . Naturvårdsverket hade ju underkänt den första fågelinventeringen som Slitevind gjort. För den som är intresserad finns fågelstudien att läsa på Holmöportalens flik om Slitevind.

I Energimyndighetens beslut står att Umeå Energi är medfinansiärer i den nya studien. Frågor väcktes kring hur ett kommunalägt bolag - där kommunen sedan skall vara delaktig i beslutet om vindkraft - kunde vara medfinansiär till ett forskningsprojekt av det här slaget. Efter kontakt med Umeå Energi visade det sig att beslutet från Energimyndigheten innehöll en felaktighet. Umeå Energi var inte medfinansiärer. Slitevind AB hade kontaktat dem för att de skulle ställa upp som medfinansiärer men Umeå Energi hade tackat nej. Slitevind AB hade istället trätt in i Umeå Energis ställe. Inte någonstans (varken i ansökan eller beslut) framgick att Slitevind AB är en av de aktuella forskningsfinansiärerna. Efter upprepade förfrågningarna till Energimyndigheten bekräftade de slutligen att Slitevind AB trätt in i Umeå Energis ställe.

Ytterligare frågor väcktes kring studien. Vid närmare analys av projektets "kostnads- och personalplan" visade det sig att endast en mindre del skulle gå till lönekostnader vid universitetet medan den större delen skulle täcka "kostnader för konsulter". Eftersom det enligt ett universitets myndighetsuppdrag borde vara så att forskningsanslag används till forskares och doktoranders löner uppstod frågan vilka konsulterna var som skulle arvoderas och om den relation de hade till universitetet och Energimyndigheten och, inte minst, till företaget Slitevind AB.

Resultatet av en vetenskaplig granskning (genom kontakter med Uppsala Universitet, forskaren och Energimyndigheten) visar att Energimyndigheten och Slitevind AB gemensamt bekostar den nya fågelstudien på Holmöarna. Fågelstudien genomförs av en enskild forskare på Uppsala Universitet, och han anlitar de underkonsulter som på uppdrag av Slitevind AB redan genomfört de tidigare fågelstudierna på Holmöarna.

Den ena konsulten har dessutom, som representant för Slitevind AB, deltagit på ett sammanträde med Umeå Kommuns näringsutskott. Kommunens möte skedde i början av januari 2013, strax efter att forskaren i Uppsala skickat in sin forskningsansökan till Energimyndigheten, och 5 månader före Energimyndighetens beslut. Det kan också påpekas att konsulten är politiskt aktiv i Umeå kommun och finns valbar i kommande kommunalval.

Ytterligare besvärande i sammanhanget är att det finns ett olustigt rykte i omlopp att det vid Energimyndighetens beslut att stödja forskningen var viktigt att det formulerades som stöd till Uppsala Universitet, och inte som brukligt är - till den enskilde forskaren som sökte anslaget.

Vad har detta med God forskningssed att göra? Det för oss till fjärde punkten om God Forskningssed enl. ovan: Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar. Det har inte beaktats i denna forskning. Enbart vid efterfrågan får man denna information, det redovisas inte öppet. Studien är inte neutralt bedriven av Uppsala Universitet, det bör tydligt framgå att den bör ses som beställd forskning. Och det behöver framgå att en svensk myndighet tillsammans med ett vinstdrivet aktiebolag beställt denna forskning.

Vid en närmare analys väcks också följande fråga - "Forskaren ska också stå fri från yttre påverkan och manipulering och inte heller gå egna privata eller vissa intressenters ärenden" - men stämmer verkligen det i denna fågelstudie? Med av allt som framkommit enligt ovan sett - hur kan det uteslutas att inte Slitevind eller Energimyndigheten kommer att påverka slutresultatet?

Man bör också fråga sig vad en statlig myndighet har att tjäna på att finansiera denna studie? Fråga sig om Energimyndighetens motiv är om de i dagsläget förlorar för många tillståndsprövningar i miljödomstol, och behöver en "neutral" universitetsforskning som påvisar hur bra vindkraft är för fåglar? Är det rätt att vi skattebetalare finansierar en studie där Energimyndigheten "mörkar" att de som anslagsgivare samarbetar med ett vindkraftsbolag som "får anställa sina egna" och har allt att vinna på att studien har vetenskaplig täckmantel?

I arkivet kommer vi lägga upp den korrespondens som skett med Energimyndigheten, Uppsala Universitet och forskaren. Vi kommer även lägga upp en kopia av det brev som nu i månadskiftet augusti/september skickats till Uppsala Universitet, Energimyndigheten, Umeå Kommun, Länsstyrelsen i Västerbotten och Naturvårdsverket.

Vår förhoppning är att någon granskande journalist vill ta sig an fallet. Vi ser det som ytterligare ett exempel på "Smutsiga metoder i vindkriget" som Dagens Industri beskrev i sin artikel den 25 augusti 2014 och vi hoppas att våra vänner i Österbotten ser att vi alla sitter i samma båt!

/Fria Vindar