Rädda Holmön från vindkraften
Hem    Arkivet    Kampen i media    Om Holmön    Info om siten                                                                                      Admin Tools                  Nöje                                                                                   

spara är bättre än att bygga nytt

2014-05-19

Bygdemedel är mutor och bestickning vid vindkraftsetablering och -verksamhet säger E.ON!

Holmön - västra sidan Foto: Admin

Utdrag ur Samrådsredogörelse - Tillhör; Holmön- Umeås utpost i Kvarken. Strategier för framtiden Antagen av KS 2013 01 15, sidan 12: "Slitevind AB - Bygdemedel utgår till byn med 0,5-1 miljon kronor årligen (beroende på elpriset)".

Vad är muta och bestickning?

Med beaktande av Slitevind AB:s avtalat om bygdemedel begås, enligt undertecknad, mutbrott när någon på Holmöarna (byn) tar emot muta(or). Mottagandet av muta behöver inte innebära att givaren faktiskt gynnas. Bestickning är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till någon t.ex. på Holmöarna och/eller Umeå kommun. Även att acceptera en begäran om att få en otillbörlig förmån betraktas som bestickning. I miljöbalken finns inget stöd för att ta ut ersättning, i form av "bygdepeng/bygdemedel", för vindkraftsetableringar och vindkraftsverksamhet.

Anstiftan och medverkan till brott

Den som med "råd eller dåd" förmår annan att begå ett brott döms för anstiftan till brottet. Vid bedömningen skall det vara klart att gärningsmannen inte hade begått brottet om inte anstiftaren hade påverkat honom/henne. Den som hjälpt en gärningsman att utföra ett brott kan dömas för medverkan till brottet.

Vad säger lagen?

Bestämmelserna angående mutor och bestickning (korruptionsbrott) finns i Brottsbalken 17 kap 7 §, 17 kap 17 §, 20 kap 2 § samt 20 kap 5 §.

Den som gör sig skyldig till mutbrott och bestickning kan dömas till böter eller fängelse. Vidare kan arbetsrättsliga konsekvenser bli aktuella. Bestickaren och mottagaren av mutan kan även bli skadeståndsskyldiga gentemot mottagarens arbetsgivare. Tillsvidare lever många kommuner och företag på att bygdepengen/bygdemedlen juridiskt fortfarande minst sagt är en mörk gråzon.

Vem kan straffas?

Om initiativet för bestickning utgår från ett företag utkrävs ansvaret inte av företaget utan av en eller flera fysiska personer i ledande ställning. Juridiska personer kan inte dömas till straff enligt svenska lag. I övrigt gäller att vilka fysiska personer som helst - privatpersoner och företagare liksom anställda personer eller uppdragstagare i privat eller offentlig verksamhet kan straffas för bestickning. Ansvar för mutbrott kan krävas ut av vilken fysisk person som helst som är arbetstagare i offentlig eller privat tjänst. Mutansvar gäller vidare för ett stort antal uppdragstagare. Inom den offentliga sektorn omfattas bl a riksdagsmän, ledamöter av landsting, kommunfullmäktige och sociala nämnder samt ledamöter i statliga verk, nämnder och styrelser. Bland mutansvariga uppdragstagare inom den privata sektorn finns exempelvis styrelseledamöter i bolag, föreningar och stiftelser, revisorer och andra som har förvaltande och kontrollerande uppgifter.

Bygdepeng är mutor och bestickning säger Eon:

Med beaktande av att bygdemedel/bygdepeng är mutor och bestickning enligt E.ON (se nedanstående länkar) så begås anstiftan och medverkan till brott genom ovanstående påstående om bygdepeng, då brott kan begås på grund av anstiftarens påverkan enligt ovan.

http://st.nu/medelpad/ange/1.6810025-darfor-vill-eon-inte-avsatta-en-bygdepeng

http://www.svt.se/nyhetsklipp/regionalt/ostnytt/article1681647.svt

PS. Vad undertecknad kunnat utröna finns inget känt fall där man prövat frågan rättsligt. Kan t.ex. bero på att vindkraftsbolagen inte anmäler kommunerna då de är i beroendeställning.

2014-05-27

Claes-Erik Simonsbacka
Elkraftsingenjör


165 Kommentarer


spara är bättre än att bygga nytt

2014-05-19

Claes-Erik Simonsbacka - spara är bättre än att bygga nytt!

Holmön - västra sidan Foto: Admin

Att på ett hållbart sätt realisera sparpotentialen borde vara en av de viktigaste beståndsdelarna i energipolitiken. Därför måste EU:s medlemsstater prioritera ökat sparande framför en utbyggnad av elproduktion med dålig energieffektivitet, som vindkraften, men detta är tyvärr ingenting som energitekniskt inkompetenta politiska beslutsfattare prioriterar.

Om en sparpotential på 20 procent skulle kunna realiseras till 2020, vilket motsvarar 390 miljoner ton oljeekvivalent, skulle det ge stora energi- och miljömässiga fördelar. Koldioxidutsläppen skulle minska mer än dubbelt så mycket som EU enligt Kyotoprotokollet måste minska utsläppen med.

I stället för att slösa med skattebetalarnas pengar på kapitalförstöring i storskalig vindkraft, i kallt och/eller kyligt klimat, måste svenska staten och övriga EU-länder skapa förutsättningar bl.a. för en utveckling av produktionsteknik avseende storskalig tillverkning av supraledande material. Då man fått fram en kostnadseffektiv industriell produktion av supraledande material för elmaskiner kan det antas att elmaskinernas verkningsgrad kan öka med cirka två procent. Samtidigt kan en utvecklad vattenturbinteknologi och supraledande generatorkonstruktioner komma att generera upp till 30 procent mer eleffekt med samma mängd vatten.

Elmotorerna i Sverige svarar för cirka 63 procent av vår elenergianvändning. Notera att med en utvecklad vattenturbinteknologi, och mindre/små supraledande generatorer, kan även mindre och lämpliga vattendrag, även i strömmande vatten, tas i drift och bidra till vår elproduktion. Dessutom kommer små vattenkraftverk som tagits ur drift återigen att bli lönsamma.

Högtemperatursupraledare kan vara, om insatser prioriteras, på god väg att revolutionera bland annat generatorkonstruktioner. Detta faktum och alternativ beaktas inte alls i dagens diskussion om energipolitik, framtidens elbehov och elanvändning. Exempelvis kan nämnas en ny värmeprocess för icke järnhaltiga materiel (elektromagnetiska billetsugnar) för framställning av metallämnen baserade på supraledande material. Erfarenheter från dessa ugnar för aluminium har minskat elförbrukningen med upp till 50 procent och ökat produktiviteten (= produktionsresultat dividerat med uppoffring eller insatta resurser) med cirka 25 procent. Då ska man tänka på att värmeprocesser för metallprodukter förbrukar cirka tre procent av världens totala elproduktion.

2014-05-18

Claes-Erik Simonsbacka
Elkraftsingenjör


308 Kommentarer


Talerätt

2014-05-14

Malin Rydelius - talerätt enligt Århuskonventionen

Holmön - Bergudden, västra sidan Foto:Charlotta Eriksson

Sverige har internationella åtaganden genom konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Konventionen kallas Århuskonventionen.

För att kunna skydda naturvärden och miljö är det viktigt att kunna föra talan. Att ha talerätt innebär en möjlighet att överklaga beslut och domar av myndigheter och domstolar.

De miljöorganisationer som har talerätt definieras i miljöbalkens 16 kapitel .

Claes-Erik Simonsbacka har i kommentarsfält till sitt inlägg skrivit att enligt Högsta Domstolens (HD)dom "NJA 2004 s. 590" redde HD ut sakägarbegreppet i miljöbalken. Enligt detta rättsfall har alla personer TALERÄTT som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den miljöfarliga verksamheten i enlighet med miljöbalken.

(Claes-Erik hänvisar även till www.skyddamiljön.nu där mer information om "Talerätt" och skrift om "Sakägarbegreppet" finns att hitta.)

Det är bra för oss fritidshusägare, som inte är markägare, att det finns en dom som säger att vi som privatpersoner enskilt har rätt att föra talan. Men som alla domar är det en tolkning. Dock av HD, så den blir praxis.

Domen i HD säger att person som blir berörd av olägenheter som t.ex. skuggbildning och buller - den personen har rätt att föra talan. Men - för att vara på den säkra sidan - att verkligen få bli sakägare i frågan och få föra talan vid en eventuell domstolsprövning om vindkraft på Holmön - bör man också gå med i organisationer som har rätt att föra talan och överklaga enligt miljöbalken.

Den organisation som främst är lämpad att gå med i är Föreningen för Svenskt Landskapsskydd (FSL). Som de själva skriver på sin hemsida: "FSL är en riksorganisation som har till huvuduppgift att värna Sveriges vackra natur och kulturlandskap från storskaliga exploateringar. Utbyggnaden av vindkraften har blivit det område som har kommit att bli helt dominerande. Vi är i dag den enda svenska riksorganisation som står upp till försvar för den befolkning och de natur och kulturvärden som hotas." http://www.landskapsskydd.se

Möjligen är även Sveriges Ornitologiska Förening att ta i beaktande, de har skrivit ett samrådsyttrande där de är emot vindkraft på Holmön. Men man bör ta sig en funderare vad gäller Svenska Naturskyddsföreningen - eftersom de bedriver kurser och utbildningar tillsammans med Nätverket för vindbruk - om hur bra vindkraft är. Även fast de uttalat sig att de just på Holmöarna är emot vindkraft.

Oavsett vilket - det är i prövningsprocessen som Naturvårdsverkets arbete startar. Det är också där som Länsstyrelsen i Västerbotten och Umeå Kommun kommer att yttra sig. Under tiden kan vi förbereda oss. Så medan vi går med i olika ideella organisationer som enligt Århuskonventionen har rätt att föra talan, samt läser in oss på Århuskonventionen - kan vi konstatera att medan Triventus faller, arbetar deras fd styrelseordförande numera på ÅF Konsult där Maud Olofsson sitter i styrelsen.

/Malin Rydelius