Rädda Holmön från vindkraften
Hem    Arkivet    Kampen i media    Om Holmön    Info om siten                                                                                      Admin Tools                  Nöje                                                                                   

"Hur säkrar vi en värld med mänsklig frihet?"</h2>

2015-06-14

"Hur säkrar vi en värld med mänsklig frihet?"

Kanalen mellan Holmön och Ängesön. Foto: Charlotta Eriksson

Ovanstående citat från Anthropocene (svårt ord) som delgetts oss som inlägg via Fria Vindar tackar jag för.

I mina inlägg om vindkraften - främst om den planerade verksamhet på holmöarna i Kvarken - har ovanstående citat alltid legat i botten. Mitt svar på citatet är, att troligen är det omöjligt. Ser vi tiderna igenom, och gärna på Holmöns historia - har den obetydliga ön, befolkningen, näringen etc, alltid utsatts för ett slags förtryck; ni är ingenting, håll er borta från krav, tro inte att ni är någonting. Den mänskliga friheten har därmed tappat sin mark.

I den klassiska romanen "Flugornas herre" (William Golding) skildras människans sökande efter makt, en ledare utses och han råkar kunna samla storhopen omkring sig. Den mänskliga friheten beskars och flugornas herre kämpade för makten. Den mänskliga friheten har beskurits tiderna igenom, därför har vi som vi har det på jorden.

Jag är glad för och känner mig tillfreds över ut(av)vecklingen på Holmön som den nu skett. Troligen kommer ingen, att inom överskådlig tid finna mening och lönsamhet i ett redan från början dödsdömt projekt. Inläggen har varit många, kommentarer i hundratal som visat på ett enormt väl motiverat motstånd.

Om omtanke funnits för Holmöns framtid hos exploatörerna, skulle krafterna räckt för entreprenörskap för utveckling, optimism och hjälpt till med ett säkerställande om Holmöarna i stället. Den som ställer upp i den andan, kommer att sätta spår efter sig.

Fortfarande saknar jag ursäkt för uttalande i kommentatorspalten från en viss person. Den ursäkten skulle i offentlig form vara denne till gagn.

Häromdan, när jag och min hustru satt på en strandhäll öster om Holmön, fick vi en bild av livet och Holmön; en andmamma simmande med sin unge mot vågorna, de hade ett gemensamt mål, att hitta en lugn vik. Tack Fria Vindar, Torbjörn E och alla ni andra för er kamp mot vågorna.

/Gunnar Fredriksson, Emanuelstorp

397 Kommentarer


Kraftslagens egenskaper och användning inom elsystemet</h2>

2015-06-04

Claes-Erik Simonsbacka - Kraftslagens egenskaper och användning inom elsystemet



Olika typer av elkraft:
Baskraft (planerbar kraft)– produceras på jämn nivå med hög tillgänglighet av våra största anläggningar.Produktionsenheter: Vattenkraft, kärnkraft, kolkraft, gaskraft, biomassa, geotermisk kraft Kärnkraften producerar normalt ungefär halva den svenska elanvändningen under ett år. Källa Svensk Energi Reglerkraft – möjliggör att elproduktionen kan regleras snabbt vilket är nödvändigt för att möta såväl variationer i elförbrukningen över tid som variationer i andra anläggningar som till exempel intermittenta energikällor som vindkraft. Produktionsenheter: Vattenkraft, kolkraft, gaskraft.

Enligt ELFORSK rapport 12:08 ”Lastföljning i kärnkraftverk” finns det inte några tekniska hinder att använda kärnkraften för flexibel elproduktion. Lastföljande kärnkraft utgör heller inget hinder ur ett säkerhetsperspektiv. Införande av primärreglering (automatisk frekvensreglering) måste däremot utredas och tillståndsprövas av SSM innan det tas i drift. Kärnkraftverkens sekundärreglerings möjlighet, i Nord-elområdet en manuell upp- eller nedreglering kopplad till elmarknaden, bör studeras närmare. Generellt gäller, att nya kärnkraftsanläggningar (generation III+) har stor förmåga till lastföljning, Notera att i Frankrike används kärnkraftverk till i stort sett all slags reglering, dvs. primärreglering, sekundärreglering, tertiärreglering och lastföljning.

Reservkraft – täcker upp för toppar i elbehovet som orsakas av exempelvis mycket kalla dagar, eller av någon ordinarie elproduktionsanläggning som inte levererar el. Produktionsenheter: Kolkraft, gaskraft

Intermittent kraft – el produceras när väderförhållandena är de rätta och produktionsvolymen kan variera snabbt utan koppling till efterfrågan på el. Utbyggnaden av dessa kraftslag ökar därför behovet av reglerkraft och om kärnkraften avvecklas ökar också behovet av ny baskraft och reservkraft. Produktionsenheter: Vindkraft, solkraft, vågkraft

NOTERA, att effekt- eller leveranssäkerhetsvärdet från vindkraft endast kunde påräknas för ca 134 MW år 2013, dvs. 3,0 % av totalt installerat 4477 MW. Källa: Svenska Kraftnät. Effekt-eller leveranssäkerhetsvärdet: Det garanterade värdet som uppnåtts under minst 90 procent av ett års timmar (> 7884 tim.).

Hur nuvarande kärnkraft skall ersättas är en nyckelfråga!
Skulle kärnkraften, 65-70 TWh, avvecklas måste Sverige effektivisera energianvändningen och befintliga vattenkraftverk, dessutom måste också all vattenkraftsproduktion, även i våra skyddade älvar och älvsträckor, tas i anspråk för ny elproduktion vilket också kräver stora investeringar i stamnätet för att kunna överföra överskotts-el från norra till södra Sverige. Men inte ens de nämnda åtgärderna är tillräckliga för att ersätta all kärnkraft. Den intermittenta vindkraften är alltså inte ett alternativ till, att ersätta kärnkraftverkens baskraftsproduktion. Enligt bedömningar finns det ca. 30 TWh outbyggd förnybar vattenkraft i Sverige. Politiska förutsättningar för utbyggnad utöver 0-5 TWh saknas och stora delar av den ekonomiska utbyggnadspotentialen ligger i älvar, som är skyddade mot utbyggnad enligt lag. Dessutom måste även fossildrivna kraftverk för bas-, regler- och reservkraft byggas i södra Sverige för att klara elproduktionsförmågan i hela landet. Detta gynnar absolut inte klimatet. Energiomställningen är ju till för att minska fossilbränsleberoendet. I Sverige är 97 procent av elproduktionen koldioxidfri och leveranssäkerheten ligger på runt 99,98 procent. Kärnkraftens elproduktion ger praktiskt taget inte upphov till några utsläpp av koldioxid. Källa Svensk Energi.

Lennart Söder och KTH sprider, enligt undertecknade, förenklade och ovetenskapliga uppgifter som kan vilseleda beslutsfattare om vindkraftens integrerings möjligheter till elkraftsystemet. Det är ovetenskapligt, att som Lennart Söder göra direkta jämförelser med andra länders andelar av vindkraftsproduktion utan, att klart tydliggöra för relevanta likheter och olikheter i de refererande ländernas elproduktion, elproduktionens användning och elkvalitétskrav samt föreliggande växthusgasutsläpp för reglerkraft inkluderande reglerkraft för snabba aktiva störningar och balansregleringar. Man måste också fråga sig hur trovärdig Lennart Söder och hans KTH forskares Mikael Amelins, Calle Englunds och Andreas Fagerbergs slutsats är, att: ”Vattenkraften klarar av att balansera en stor utbyggnad av vindkraften upp till 30 TWh vindkraft”? Men i diskussionen med undertecknad i tidsskriften Ny Teknik den 30 september 2009 framkom bl.a., som Mikael Amelin uttryckte det ”Vi är överens om att den finns en gräns för hur mycket vindkraft som det är rimligt att ha i ett elsystem, men jag menar att den gränsen är ekonomisk, inte teknisk.” I det simuleringsprogram som användes och i den rapport som publicerades beaktades inte enligt M. Amelin någon ekonomiska begränsning för vindkraftens integration i elsystemet upp t.o.m. 30 TWh. Man kan dra slutsatsen av detta, att 30 TWh kan integreras rent tekniskt i elsystemet, enligt ovan, till ett pris av ”det får kosta vad det kosta vill”, de svenska elkonsumenterna får snällt betala.

Det är också viktigt att vara medveten om, att redan nu måste elkvalitets och störtålighetskrav försämras för att kunna integrera vindkraftsel i våra elnätet, vilket leder till försämrad elmiljö för människor. Inte ens med investeringar i t.ex. dyra SMES-baserade DHESS applikationssystem (för ”Smarta Elnät = Smart Grids”) kan man förväntas uppnå effektiv energihantering.

För att upprätthålla den så kallade reaktiva effektbalansen i våra svenska elnät råder ett starkt samband mellan kärnkraftverkens förmåga att leverera reaktiv effekt och överföringskapaciteten i stamnätet. Då kärnkraftverk är avställda minskar stamnätets förmåga att överföra el från Norrland vilket även i detta fall innebär att investeringar i ny gas- och/eller kolkraft blir nödvändig i södra landsändan för att kunna erhålla nödvändig reaktiv effektstöd från synkrongeneratorer för spänningsregleringen, vilket är grundstenen i stamnätets överföringsförmåga pga. att vindkraftsutbyggnaden i stort sett enbart är baserad på asynkrongeneratorer, som har mycket svag spänningsreglerade egenskaper.

De politiska beslutsfattarna har i dag totalt glömt bort frågor som berör elförsörjningens sårbarhet, trots att sårbarhetsaspekterna för några år sedan var högaktuella och borde vara ändå aktuellare idag. Liksom de politiska beslutsfattarna som också glömt bort, att den nya storskaliga vindkraftsproduktionen i Sverige skulle byggas i områden där det råder effektbrist enligt intentionerna bakom nu gällande ellag. Men som vi nu vet så följer inte beslutsfattarna alls de intentioner, som låg till grund för den svenska elmarknadens omreglering. Enligt Svenska Kraftnät som räknat på vad 30 TWh vindkraft skulle kunna kosta. I ett dåligt fall med merparten av vindkraftsutbyggnaden i Norrland kom man fram till en merkostnad på ca 25 GSEK (miljarder SEK) kapitaliserat vid en utbyggnad av 30 TWh. Vindkraftverken skrev man då skulle kosta 150 GSEK (miljarder SEK) att bygga. NOTERA, att i ovanstående ingår inte någon kostnad för ökade kostnader för överföringsförluster i elnäten, nödvändiga investeringar i ”smarta elnät”, ny baskrafts- och reservkraftsproduktion i södra Sverige samt för ackumulering / lagring av vindkraftens elproduktion. Ett generellt problem med energilagring i batterier är att det är väldigt dyrt och detta framför allt i vårt kalla vinterklimat. Enligt konsultföretaget Boston Consulting Group behövs i Europa en extra kapacitet på 150 TWh till år 2025 för att parera ojämnheterna som uppstår i elnäten på grund av den intermittenta sol- och vindkraften.

Det kan nu konstateras, att det inte finns någon helhetssyn då det gäller vindkraftverkens tekniska utförande och placering / etablering. Dessutom ställs bl.a. inga krav alls på exploatörernas / verksamhetsutövarnas tekniska kompetens vilket kan få allvarliga och dyra konsekvenser för elkonsumenterna och skattebetalarna framöver.

Det är även mycket upprörande att vi svenska elkonsumenter på grund av bristande beställarkompetens bl.a. beträffande våra vinterklimatförhållanden nu också skall stå för (bekosta) vindkraftverkens utvecklingskostnader för att förbättra / höja vindkraftverkens elproduktion.

Dessutom råder det oklarheter kring produktansvaret (PAL 1992:18) i Sverige för tredje (3:je) person och i förekommande fall husdjur samt egendom inkl. renar, som inte omfattar system- och utvecklingsfel.

Energipolitik kräver kunskap och långsiktighet!
Åtminstone de senaste 35 åren har den svenska energipolitiken präglats av oansvarig och kortsiktig ”katt och råtta-lek” inom och mellan de ”politiska blocken”. Trots årtionden av kortsiktig politik och bristande kunskap samt vilja hos beslutsfattare har inte den obeslutsamma politik och den debatt som hittills förts ingående granskats varför det nu i den ”sista minuten” saknas ett relevant faktamässigt beslutsunderlag för att kunna ta gemensamma och långsiktigt hållbara beslut.

Det som är verkligt oroande för elkraftens kvalitet, tillgänglighet och leveranssäkerhet är den höga andelen av vindkraftsel som planeras att matas in till det svenska kraftsystemet, utan nämnvärd ökning av ny vattenkraftsproduktion vilket förutom behov av bl.a. ny fossilbaserad baskrafts-och reglerkraftsproduktion även kommer att kräva behov av storskalig och mycket dyr energilagring för, att balansera produktion och konsumtion av stora mängder el under längre tidsperiod om kärnkraften avvecklas helt eller reduceras kraftigt.

Kan Sveriges basindustrier fortsätta, att skapa välfärd?
En långsiktigt väl fungerande energipolitik är en viktig förutsättning för våra elintensiva industriers förmåga att skapa välfärd samtidigt som riksdagen och regeringen indirekt, på grund av okunskapen om elenergiförsörjningen ur ett helhetsperspektiv, hotar den långsiktiga elproduktions elkvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Våra elintensiva industrier kan komma att stängas eller flytta utomlands som en följd av, att den långsiktiga energipolitiken inte kan säkerställa en långsiktigt hög leveranssäkerhet och tillgänglighet till rimliga energi- och nätpriser. Det kan också antas att basindustrier framöver även kan komma att stängas /flytta ut ur landet på grund av, att den svenska baskraftsproduktionens elkvalitetskrav och leveranssäkerhet inte kan säkerställas om kärnkraften avvecklas helt.

/C-E Simonsbacka, Elkraftingenjör

154 Kommentarer




info


Namninsamling:

Just nu bedrivs en viktig namninsamling mot etablering av vindkraft på Holmön. Är du inte med på listan ännu, går det bra att sms:a eller maila till Torbjörn Eriksson. friavindar.holmon@gmail.com Det är inget krav att du har Holmöanknyting.

FÖRTYDLIGANDE:
Fria Vindar och personer som skrivit under namninsamlingen är emot all vindkraftsetablering på Holmöarna, oavsett bolag. Just nu är det enbart ett bolag (Gröna Holmön AB) som aktivt prospekterar, som har haft samrådsomgång och som har deklarerat sin avsikt att lämna in en tillståndsansökan.

Vill vi verkligen ha det så här??
Ladda hem Gröna Holmöns fotomontage och begrunda
SLITEVIND AB - Holmökontraktet från 2009

Insert title here

Talerätt enligt Århuskonventionen:

För att kunna skydda naturvärden och miljö är det viktigt att kunna föra talan. Att ha talerätt innebär en möjlighet att överklaga beslut och domar av myndigheter och domstolar. Är du Fritidshusägare, men ej markägare - säkerställ att du är medlem i organsation som har rätt att föra talan enligt Århuskonventionen, så du har möjlighet att föra talan vid en eventuell prövningsomgång om vindkraft på Holmöarna.

Organisationer med talerätt definieras i miljöbalkens 16 kapitel: http://www.friavindar.se/files/kapitel16.pdf

3 tänkbara organisationer att söka medlemskap i:

Insert title here

Tänkvärda kommentarer:


Kommentar till inlägg 2014-01-14 av Ann-Christine:

"Enligt mkb för en "park" om 13 verk på Gotland krävs: 10-15 m breda vägar, därför behöver man anlägga 8,5 km väg/uppställningsplatser vilket medför 3500 lastbilstransporter med 105000 ton bergkross. Till detta kommer 1100 betongbilar för fundamenten och 120-170 transporter för verken. Bara så att ni förstår vad det handlar om."


Brev inkommet: 12 januari 2014 17:19

Tack Torbjörn Eriksson för ditt engagemang för Holmön som bebolig bostads- och semesterort även i framtiden! Byn med sitt särdeles stora natur- och kulturhistoriska värde måste vi vara rädda om, och den har - liksom Visby - medeltida anor. Slitevind AB på Gotland har därför olyckligtvis lurats in i en återvändsgränd på Holmön, gått i en fälla. Att planera för en massa jättelika vindsnurror här, och för dem omfattande utdikningar och breda vägsystem genom hittills orörda kultur- och fågelmarker runt om byn, var naturligtvis förfelat redan från början. Och nästan värst av allt, man undergräver med sina obetänksamma planer vindkraftens rennomé som miljövänligt alternativ, vilket i slutändan bara ökar stödet för kärnkraften. Orsaken till hur det blev så här? Jo, den är också Umeå kommuns bristfälliga framförhållning i frågan om var storskaliga vindkraftsanläggningar gör minst skada på människor, natur- och kulturvärden. Politiker lämnade fältet öppet på Holmön med en oförsonlig strid som följd och som nu splittrat byn i två läger.

Åke Sandström
.

Nej till vindkraft på Holmön!







Vi vill bevara Holmöarnas vackra vyer och fria horisonter!