Rädda Holmön från vindkraften
Hem    Arkivet    Kampen i media    Om Holmön    Info om siten                                                                                      Admin Tools                  Nöje                                                                                   

Vindkraftsfundament Holmön

2014-06-18

Vindkraftsfundament!

Holmön - västra sidan. Foto: Charlotta Eriksson

Sprickbildningar och söndervittringar / krackelering av vindkraftverkens betongfundament är ett svårlöst problem i vårt klimat, som kan äventyra konstruktions krav med avseende på stabilitet och livslängd. Betongen kan frysa sönder om den inte är lufttillsatt och är exponerad för cyklisk frysning i fuktig miljö. Det som kan hända pga. av sprickbildning är att när betongen karbonatiseras, alltså reagerar med koldioxiden i luften, återgår till kalksten, så tappar den sitt aktiva skydd för armeringskorrosion. Om armeringen börjar rosta finns risk att täckande betongskikt sprängs loss. Det finns också ämnen och processer som kan bryta ner betongen. Det värsta för betong är syra och andra sura ämnen som kan skadas av saltsprängning dvs. av salter som transporteras av markfukten, inträngning av sulfater och/eller alkalier från marken som reagerar med cementpastan/ballasten, eller fukt / vattentransport som lakar ut kalken i betongen.

Med hänvisning till ovanstående är det oansvarigt av Miljöprövningsdelegationen att i tillståndsbeslut för vindkraftsverksamhet fastställa och som "praxis" föreskriva att fundament skall täckas med jord eller att fundament skall bilas ned några tiotals centimeter under marknivå och därefter täckas över med jord. Om det med stöd av grundläggande krav i miljöbalken tillåts, att endast säg 30-50 cm av fundamentens överyta, nedanför markytan, bilas ner ökar risken för framtida fundaments skador innebärande urlakning och spridning av miljöfarliga ämnen till våra näringskedjor. Förblir fundamenten kvar i marken omöjliggörs även framtida produktiv skogsbruk/markanvändning över fundamenten. Enligt förvaltningslagen måste en myndighet motivera sina beslut och får inte slentrianmässigt bara tillämpa det som numera kan betraktas som "praxis" Myndigheten måste redovisa en egen bedömning i varje enskilt fall baserat på aktuell forskning och kunskapsläge. Bedömningen måste alltid utgå från i vilken utsträckning människors hälsa och miljön kan påverkas i varje enskilt fall - inte hur det t.ex. har beslutats och/eller dömts i tidigare ärenden. Det kan inte heller betraktas som rättssäkert eller godtagbart för berörda kommuninnevånare, att det som nu ställs alldeles för låga krav på ekonomisk säkerhet för omhändertagande och avfallshantering vid vindkraftsverksamhetens avveckling eller då del av - eller hela verksamheten upphör. Ekonomisk säkerheten prövas av tillståndsmyndigheten enligt 16 kap. miljöbalken. Visar det sig att ställd säkerhet är otillräcklig kan tillståndsmyndigheten enligt 24 kap. 5 § 12 genom omprövning besluta om ytterligare säkerhet. Storleken på säkerhetsbeloppet är nu vanligtvis helt baserat på beräkningar gjorda av operatören / verksamhetsutövaren, som vanligtvis avtalat bort ansvaret och kostnader för kvarstående omhändertaganden och avfallshanteringen efter, att vindkraftverk(en) nedmonterats. Då Miljöprövningsdelegationen har delegerat möjligheten till tillsynsmyndigheter (kommunernas miljönämnder) att ställa mer detaljerade krav i samband med återställning av området, som kommer att ske flera år efter Miljöprövningsdelegationens tillståndsbeslut, än som gällde vid tidpunkten för beslutet i enlighet med tillämpliga delar i miljöbalken men som senare kan ha ändrats och/eller att fundament är så skadade att det bedöms, att de måste tas bort i sin helhet. Myndighetskravet bör med anledning härav vara, att fundament(en) helt skall tas bort i samband med avveckling(en) av delar eller av eller hela verksamheten. Som en konsekvens av detta måste ansvarig myndighet ställa relevanta krav på ekonomisk säkerhet för omhändertagandet och avfallshanteringen så, att inte skattebetalarna som vanligt är, drabbas av kostnaderna i slutänden för miljöfarliga verksamheter.

Exemplet på Holmöarna, Umeå Kommun

Vindkraftverkens gravitationsfundamenten på Holmöarna, blir ca 21,4 x 21,4 meter stora och med ett djup på ca 3 meter, dvs. 21,4 x 21,4 x 3 = 1.374 kubikmeter per gravitationsfundament. Detta innebär att totalt på Holmöarna kan, om Slitevind AB bygger 23 vindkraftverk med kvadratiska fundament, finnas omkring 31.600 kubikmeter gravitationsfundament med en totalvikt av omkring 3500 x 23 = 80.500 ton, varav fundamenten kan antas bestå av ca 1.500 x 23 = 34.500 ton betong samt av ca 2.000 x 23 = 46.000 ton ingjutningsgods/armeringsjärn.

Den slutliga konstruktionen på fundamentet måste dock anpassas till markförhållanden på uppställningsplatserna.

Att helt bila och ta bort ett vindkraftsfundament inkl. etableringskostnad (exkl. borttransporter) antas kosta 500 SEK per kubikmeter. Total kostnad blir då 34.500 x 500 = 17.250.000 SEK. Till detta tillkommer kostnader för att fylla igen fundaments groparna inkl. transporter.

Den totala kostnaden för att endast deponera betong (exkl. transporter) skiljer sig i olika delar av Sverige. I Umeå kommun debiterar nu 30 SEK (exkl. moms) per ton krossad betong och 785 SEK per ton armerad betong. Total kostnad för deponering av all krossad betong blir 30 x 34.500 = 1.035.000 SEK.

Detta exempel visar tydligt på varför ansvarig tillståndsmyndighet för vindkraftsparker, med kommunens goda minne, inte alls ställer relevanta krav på ekonomisk säkerhet för omhändertagandet och avfallshanteringen vid vindkraftsverksamheters avveckling. Skulle säkerheten för omhändertagandet och avfallshanteringen vid vindkraftsverksamhetens avveckling på Holmöarna även omfatta kostnaden för deponering / förbränning av rotorbladen från vindkraftverken skulle ca 2.000.000 SEK tillkomma. Kontentan av detta blir med stor sannolikhet, att det blir skattebetalarna / berörda kommuninnevånare i slutänden som får betala för omhändertagandet och avfallshanteringen då de industriella vindkraftsparkerna skall avvecklas då ex. vis mindre markägare med avtalade krav att återställa och sanera marken sedan vindkraftverken är nedmonterade troligtvis kommer att sakna betalningsförmåga för sina avtalade åtaganden med verksamhetsutövare. NOTERA, att i ovanstående ingår inte kostnader för isärtagning och nedmontering inkl. borttransporter av de 23 vindkraftverken. Räkna med att kostnaderna för skattebetalare / berörda kommuninnevånare blir betydande för avveckling av vindkraftsverksamhet t.ex. i samband med konkurs, om inte varje ansvarig tillståndsmyndighet fastställer rimliga krav på ekonomisk säkerhet och/eller omprövar tidigare beslut om ytterligare säkerhet.

Är det otillåten "ministerstyre" som i alla avseenden råder då det gäller, att med alla medel driva igenom den lågkvalitativa och långsiktigt ohållbara storskaliga industriella vindkraftsutbyggnaden i vårt land?

Vad ingår i nedmontering av vindkraftverk och ansvar för återställande och ser de ekonomiska säkerheternas storlek ut?

Att montera ned vindkraftverk som inte längre är i bruk handlar inte bara om att återställa platsen.

Ekonomisk säkerhet - Utdrag

"Tillstånd till en vindkraftverksamhet kan förenas med krav på att ekonomisk säkerhet ställs (16 kap. 3 § miljöbalken). Huvudsyftet med att ställa krav på ekonomisk säkerhet är att slippa riskera att allmänna medel måste användas framöver för till exempel nedmontering och återställande av mark. Det är sökanden som ska att visa att säkerheten är tillräcklig och i övrigt godtagbar."

"I förarbetena anges följande om begreppet betryggande säkerhet. "Ofta kan säkerheten behöva vara skyddad vid gäldenärens konkurs och omedelbart tillgänglig för tillsynsmyndigheten". Med tillgänglig i detta sammanhang menas att säkerheten ska vara enkel att realisera när den behöver tas i anspråk. En väsentlig förutsättning vid en sådan bedömning är naturligtvis att säkerheten kan omvandlas till pengar i den takt som krävs för att det planerade avhjälpandet ska kunna genomföras. Med tanke på säkerhetens syfte, att garantera att tillräckliga medel finns för avhjälpande, bör de förväntade avhjälpandekostnaderna kunna tjäna som utgångspunkt vid bedömningen av om säkerheten är tillräcklig." (prop. 2006/07:95 s. 110)."

Naturvårdsverket - Nedmontering av vindkraftverk och ansvar för återställande

Nedmontering av vindkraft: Ekonomisk säkerhet: Utdrag

Enligt 16 kap. 3 § Miljöbalken (1998:808) kan tillståndsmyndigheten ställa sådana krav på ekonomiska garantier.

"En dom från 2011 i Högsta Domstolen beskriver de principer som gäller för frågan om säkerhet för vindkraftverk vid tillstånd enligt miljöbalken (HD 2011-06-01 T 5420-08). I domen anger Högsta Domstolen att tillståndsmyndigheten vid sin tillståndsgivning i allmänhet inte har anledning att bestämma vilken form säkerheten ska ha. Frågan ska lämnas öppen så att tillståndshavaren kan välja form när denna genom tillståndsvillkoren har fått klart för sig hur stor säkerheten ska vara och när den ska ställas. Om säkerheten är godtagbar prövas av tillståndsmyndigheten. Det är den sökande som måste kunna visa att vald form för säkerhet är betryggande."

"Än så länge är det svårt att tyda någon entydig praxis vad gäller säkerhetens storlek från Miljööverdomstolen, men i flera fall har den landat på minst 300 000 kr per verk."

Nätverket för vindbruk - Nedmontering av vindkraft

PS. Så här absurd ser verkligheten ut då det gäller ekonomiska säkerheter!

/Claes-Erik Simonsbacka


27 Kommentarer


Vem äger Holmön - Turfzoner

2014-06-24

Vem äger Holmön ?

Frågan må vara infekterad på Holmön men för de som spelar Turf är svaret enkelt - det är varken holmöborna, Fria Vindar eller Slitevind utan den turfare som senast erövrade zonerna på ön. På ön finns idag två zoner. Förslag på fler zoner finns. I dagsläget har ett antal turfare besökt Holmön för att ta zoner och fler planerar resor under sommaren. Om du ser någon som orienterar sig med hjälp av smartphone och plötsligt stannar på oväntade ställen kan det alltså vara en turfare i färd med att ta över ön som du ser. Turfare är sociala så stanna gärna och säg hej!

Men vad är då Turf? Turf är ett GPS-spel som spelas med en smartphone med mobilsurf, appen Turf och - viktigast av allt - en stor portion envishet och humor. Appen laddas ner kostnadsfritt via Google Play eller iTunes. Själva spelet går ut på att man med hjälp av GPS ska ta så många zoner som möjligt. Zonerna är utplacerade över hela världen och är värda olika mycket poäng. Som turfare är det inte ovanligt att man går eller cyklar några mil om dagen för att ta zoner och en omväg till Holmön är förstås ingenting för glädjen att få samla unika zoner - och äga ön, om än tillfälligt.



Varje spelomgång pågår 4-5 veckor. Ju högre poäng man har desto högre ranking får man. Förutom ära och berömmelse ger högre ranking även fördelar i spelet. Rankingen behålls nästa omgång även om poängen nollställs. Kommande spelomgångar startar kl 12.00 6/7 och 12.00 3/8. Utöver zon- och poängsamlandet fokuserar olika spelare på olika delar av spelet där endast fantasin sätter gränser. En del spelare håller sig helst till sin invanda rutt och vill hålla "sina" zoner så länge som möjligt, andra samlar helst unika zoner de inte tagit tidigare. En del gåturfar, andra joggar, cyklar eller åker bil. Allt är tillåtet - en pilot har t o m testat att ta zoner med sitt flygplan. Han rapporterar dock att det går för fort med flygplan - tagningen hinner inte registreras i appen! Alla spelar i samma klass oavsett färdsätt, kön och ålder. Orättvist? Javisst - och väldigt, väldigt roligt!



Om du är nyfiken på var Holmöns zoner ligger, eller om du också vill äga ön ett tag, ladda ner appen och börja spela.

/Glad turfartjej från Umeå


242 Kommentarer


Ljudberäkningarna för vindkraftverk på Holmöarna är oseriösa!

2014-06-18

Ljudberäkningarna för vindkraftverk på Holmöarna är oseriösa!

Holmöarnas tysta vackra natur. Foto: Charlotta Eriksson

Antaganden för ljudberäkningar. Utskrift/Sida 2014-01-10 08:44 / 1. Ljudberäkningsmodell: Svensk 2009; Vindhastighet: 8,0 m/s; Markdämpning: Ingen; Meteorologisk koefficient, C0: 0,0 dB; Typ av krav i beräkning:1: VKV ljud jämförs med krav (DK, DE, SE, NL etc.). Rena toner (Observera: Används BARA om minst ett VKV uppges avge rena toner). Rena toner: Tillägg för rena toner adderas till krav: 5,0 dB(A) . Alla ljudvärden är medelvärden (Lwa) (Normal); Imissionshöjd (ö mark): Använd standardvärde från beräkningsmodell; Ljudkrav: 40,0 dB(A); Beräkningsprogram: WindPRO version 2.9.269 Nov 2013.

Beräkningarna enligt ovan inkluderar inga säkerhetsfaktorer för vår - höst respektive vinterförhållanden utan redovisas endast ett tillägg för rena toner (i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinje). Det är vidare okänt hur stor säkerhetsmarginalen är till de verkliga beräknade värden som skulle föreligga framför allt vintertid med isbelagda/is påbyggda rotorblad, då ljud / buller nivåer är högre. Inga resultat från kontroller för skillnaden mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer i alla ljudkänsliga punkter har redovisats. Beräknade ljudnivåer över 38 dB(A) under dimensionerande förhållanden i vårt kalla och isiga klimat/miljö kan inte anses som acceptabla (om kravet på gränsvärdet är 40 dB(A)) med hänsyn till beräkningsmodellernas o- noggrannhet, osäkra indata från tillverkarna samt otillräcklig säkerhetsmarginal i beräkningarna med hänsyn till osäkerheten i beräkningsmodeller och indata / källstyrka.

Erfarenheten har klart visat, att hela den svenska vindkraftsutbyggnaden har baserats på felaktiga bullerberäkningar bl.a. på grund av fel i beräkningsmodeller, otillräckliga säkerhetsmarginaler, osäkra källjud okunskap om ljudets utbredning, etc. Dvs. ljuddata som är redovisat enligt ovan är inte alls tillförlitliga, ja till och med oseriösa.

Nuvarande bullernorm om 40 dB(A) är inte anpassad till vindkraftsljudets speciella karaktär - modulerat ljud och aldrig konstant samt med hörbara inslag av impulsljud. Hänsyn har inte tagits och tas inte nu heller till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet och risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet. Mätning bör också ta hänsyn till resonans som kan uppstå vid väggar och hörn, som kan ge ca högre värden. Mätapparater som mäter med sekvenser per 10 millisekunder registrerar pikar med +5 till +7 dB(A) högre ljudstyrka än de traditionella mätapparaterna som mäter per 125 millisekunder.

I aktuellt regelverket för vindkraftsetablering tas inte heller hänsyn till infraljud och dess påverkan på innerörat vilket enligt vetenskapen utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän eller annan typ av känslighetsökning. Gränsvärdet för högsta tillåtna ekvivalenta ljudnivå utomhus bör vara högst 35 dB(A) i områden med låg bakgrundsnivå. Socialstyrelsens allmänna råd inomhus anger högst 30 dB(A) för ljud utan tonala komponenter. För ljud med tonala komponenter gäller 25 dB(A). Myndighetskraven bör vara att gränsvärdet, deklarerad källstyrka, som ska användas både i bullerprognoser och i garantier bör anges som uppmätt värde under dimensionerad förhållande ökat/adderat med minst 3 dB(A i ljudstyrka).

Det är väl känt att myndigheterna brukar sätta villkoret till 40 dB(A) med hänvisning till "praxis". Det är också väl känt att miljödomstolarna brukar godta beräkningar utan säkerhetsmarginal men detta strider mot vetenskapliga principer och akustisk erfarenhet. Enligt förvaltningslagen måste en myndighet motivera sina beslut och får inte bara hänvisa till praxis. Myndigheten måste redovisa en egen bedömning baserat på aktuell forskning och kunskapsläge. Bedömningen måste alltid utgå från i vilken utsträckning människor störs eller deras hälsa påverkas i det enskilda fallet - inte hur det har dömts i tidigare ärenden.

Av Conny Larssons och Olof Öhlunds, Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet, vetenskapliga handlingen angående potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. handling beträffande amplitud modulering av ljud från vindkraftverk under olika meteorologiska förhållanden framgår bl.a. översatt till svenska: "Att ljud retar en del människor även om ljudnivåerna är relativt låga. Detta kan bero på amplitudmodulerad "svischande" turbinljud, som inte beaktas av standardförfaranden för mätning av genomsnittliga ljudnivåer." För mer information se: http://scitation.aip.org/content/asa/journal/jasa/135/1/10.1121/1.4836135

DOM, 2014-05-27, meddelad i Växjö. Mål nr M 4848-13- DOMSKÄL:

Klagorätt - några utdrag

"Mark- och miljödomstolen finner att vid bullernivåer kring ca 30 dB(A) kan buller från vindkraft uppfattas och för någon procent av befolkningen även uppfattas som störande (Naturvårdsverket/Vindval rapport 5956). Det kan utgöra en utgångspunkt för bedömning av gränsen för störningsnivå som utgör klagorätt.

Med tanke på beräkningsosäkerheter, inte minst på grund av det delvis kuperade landskapet och möjliga vindskyddade lägen, kan även något lägre bullernivåer beaktas."

"Det kan då inte uteslutas att lågfrekvent buller kan förekomma inomhus, beroende på husets ljuddämpande egenskaper, och föranleda sömnstörningar. Denna aspekt av buller är därmed av betydelse för lokaliseringsbedömningen."

"I analogi med ovanstående bör även frågan om lågfrekvent ljud anses ingå i det bullervillkor som är styrande för det slutliga valet av lokalisering och typ av verk."

Villkor - några utdrag

"Mark- och miljödomstolen anser att miljöprövningsdelegationens motivering av att lågfrekvent ljud bör villkorsregleras, ska fullföljas genom ett entydigt slutligt villkor, och därmed ge samma styrande funktion för val av teknisk utformning och slutlig placering som villkoret för A-vägt buller. Värden enligt tabell 2 i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) ska då anges."

Lyckas-Dom-MMD-140528.pdf
Ljudberäkning_20131213.pdf

Today Tonight report on Wind Farms:



PS. Dags för Naturvårdsverket, att ändra regelverket, även om ovannämnda dom blir överklagad, så att närboende slipper bli utsatta för "terrorliknande" buller från vindkraftverk.

/Claes-Erik Simonsbacka