Rädda Holmön från vindkraften
Hem    Arkivet    Kampen i media    Om Holmön    Info om siten                                                                                      Admin Tools                  Nöje                                                                                   

"viktiga kulturområden som förenar kustområdena"</h2>

2015-07-31

"Till Länsrådet Lars Lustig
Länsstyrelsen Västerbotten
901 86 Umeå"

Berguddens fyr. Foto: Charlotta Eriksson

Om ett förslag att kombinera ansvaret för viktiga kulturområden som förenar kustområdena mellan Umeå och Robertsfors kommuner med möjligheterna att utveckla besöksnäringen i länet.

Under 2014 när Umeå var kulturhuvudstad skrev jag som representant för Fria Vindar till kommunledningarna för Umeå och Robertsfors och till Länsstyrelsen och Turistföreningen om möjligheterna för kommunerna att gemensamt skydda sina fina kulturmiljöer och använda dem för att satsa på besöksnäringen i länet.

Skrivelsen var ett inlägg i den diskussion som gällde att öka sysselsättningen i de skyddsvärda miljöer som finns i Västerbottens kustband och att föreslå en motvikt till de planer som diskuteras om en vindkraftspark på Holmöarna. Eftersom skrivelsen uppenbarligen inte beaktades eller besvarades gör jag nu ett nytt försök.

Riksantikvarieämbetet har publicerat utredningar om skyddsvärda kulturmiljöer i Västerbottens kustland. För Umeås del beskrivs några områden från Hörnefors i Söder till Holmö By och Stora Fjäderägg i norr. För Robertsfors del ingår beskrivningar av Ratan, Bygdeå och Robertsfors.

Gränsen mellan Umeå och Robertsfors går rakt igenom Holmöns färjeläge i Norrfjädren. Holmön har under historiens gång haft lika nära kontakter med Sävar-Umeå som med Bygdeå-Ratan-Robertsfors-Sikeå och Dalkarlså. Många har flyttat mellan Holmöarna och Bygdeå, hus på Holmön och timmer till hus från Holmön kommer från Bygdeå. Holmöbor har arbetat i Ratan. Norum- och Sikeåfiskarna hade egna ”fiskebastun” på tex. Stora Fjäderägg. Så länge livräddningskryssaren fanns kvar på Holmön och när färjan inte kunde gå till Ostnäs och från 1956 till Norrfjärden åkte man vid svåra stormar livräddningskryssare till Ratan.

I RÄ:s rapport 2003:4 om ”Kulturhistoriska karaktärsdrag och känslighet för vindkraft” beskrivs hur vindkraftsansläggningar genom den fysiska påverkan dvs. genom markingreppen samt genom de än mer uttalade ”visuella och audiella” effekterna av vindkraftsverken inverkar negativt på kulturmiljön och upplevelsen av densamma.

I ett särskilt avsnitt i rapporten på sid 134 – 135 beskrivs det unika kulturlandskapet som Holmöarna, Stora Fjäderägg och Ratan bildar.

På kommande sidor beskrivs också området kring Bjuröklubb i Skellefteå kommun, en plats om genom sin fyr hade nära kontakter med fyrarna Stora Fjäderägg och Holmögadd genom att en ambulerande lärarinna flyttade runt mellan fyrskolorna.

De särskilda motiveringarna avs. kulturvärde och kulturskydd lyder:

För Holmön: Skärgårdsby och odlingslandskap med medeltida kontinuitet, baserad på jordbruk i kombination med fiske och jakt. Uttryck för riksintresset: Särpräglad och välbevarad ålderdomlig bebyggelse i gamla gårdslägen på åsryggar i ett öppet och välhävdat odlingslandskap.

För Stor Fjäderägg: Säsongsfiskeläge för säljakt och fiske i yttersta havsbandet präglat av lämningar med kontinuitet åtminstone från medeltid. (Forn- och medeltida kustmiljö). Uttryck för riksintresset: Samlat område med tomtningar (lämningar efter tillfälliga bosättningar) från medeltid, stenrösen, labyrinter och kompassrosor. Vid öns sydvästra del finns den nuvarande hamnen med fiskestugor och bodar. I området ingår även: En fyr på öns mitt, uppförd 1851.

För Ratan: Kommunikationsmiljö i kustmiljö, sedan 1600-talet hamnplats och under 1700-talet stapelhamn för övre Norrlands städer med fortsatt stor betydelse under 1800-talet. (Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintresset: Lämningar från sjöfartsepoken, bl a fyr, båk, lotsuppassningshus, hamnmagasin, tullgård och lotsstuga. Vattenståndsmärken sedan 1700-talet. Mareograf (vattenståndsmätare) från 1890-talet. Tre labyrinter, två av dem daterade till 1500-tal respektive 1600/1700-tal, kompassros samt tomtningar (hyddbottnar) från fiske/säljaktskojor. I området ingår även: Lämningar från 1809 års krig, bl a rester av skansar.

För Bygdeå: Sockencentrum i den medeltida Bygdeå socken. Vid början av 1300-talet fanns här den nordligaste kyrkan i landet. Uttryck för riksintresset: Gråstenskyrka från 1539 och klockstapel från 1818. Kyrkogård med gravar från bl a 1809 års krig. Vid kyrkan låg kyrkstaden och här finns sockenhäktet kvar. Tingshus uppfördes 1847, även använt som skolhus.

För Robertsfors: Bruksmiljö som speglar utvecklingen från 1750-talets järnbruk fram till våra dagar. Uttryck för riksintresset: Bruksområdet med välbevarade arbetarbostäder, kontor, herrgård och mekanisk verkstad samt byggnader uppförda av slaggsten i form av magasin, ladugård, stall och ett f d mejeri.

En sammanfattning och ett förslag: Umeå och Robertsfors kommuner har tillsammans ett kulturarv som måste vårdas. Det gäller inte bara krigsminnena från 1809 som förenar Holmö By, Sävar och Ratan. Det gäller också den jordbruks- och fiskekultur som förenar områdena. Hit hör också ett industriellt kulturarv med båtbyggeri, sjöfart och stora och små industrier. Holmöns enda större industri ”Salteriet”, en fiskeindustri, brann ned i början på 1950-talet men fisket i Kvarken och sjöfarten till bruket i Robertsfors med utskeppningshamnen Sikeå förenar. Alla förlisningar med skeppsvrak runt Holmöarna, en av de största skeppskyrkogårdarna i svenska farvatten, är också ett kulturarv. Till detta kan läggas att en av Sveriges första elektriska järnvägar med loken ”Stark-Otter och Lill-Otter” gick från bruket i Robertsfors till utskeppningshamnen i Sikeå.

I vårt moderna samhälle kommer turistintresset att öka och det finns stora möjligheter att göra en unik kulturväg ”på land och sjö” som binder ihop industriminnet vid Norrbyskär med Holmöarna, Stora Fjäderägg, Ratan, Bygdeå Kyrka, Dalkarlså, Robertsfors-Sikeå. Sista biten kunde vara en tågresa med tåget draget av loket ”Stark-Otter”. Kulturvägen skulle kunna fortsätta med båt via Bjuröklubb till Skellefteå och ansluta till de satsningar som finns för att beskriva gruvnäringens historia.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag att Länsstyrelsen tar ett initiativ i frågan. Att jag skriver just idag beror på att Holmöarnas just nu visar upp sig i en begynnande ljuvlig vårskrud som alla engageras av.

/Torbjörn Eriksson, talesman för Fria Vindar som värnar Holmöarnas unika natur och inte vill se den förstörd av vindkraftsetablering

324 Kommentarer


"JO DÅ SÅ ATT"</h2>

2015-07-14

"JO DÅ SÅ ATT!"

Ängesön Foto: Charlotta Eriksson

Sommar, sommar, sommar - det är dans … någonstans; förhoppningsvis även här på Holmön. Lite som en bal på slottet! Det sägs att det förr dansades mycket på Holmön. Det var logar, Hamnkrogen, Holmö Havsbad och kanske ytterligare någon rymlig plats där folket kom samman. Oavsett, och allt annat oaktat.

Falden är ibland bara ”en”, men oftast är den "mång"!

Tack och lov för det! Tack och lov för reflektion, det sansade och nyanser. Öns befintliga bilflotta talar sitt tydliga språk – ett puttrande på låga varvtal. Min gamla Fabian är inget undantag! Var kan man köra snabbt och på hög växel? Hmm? På ön råder ett anno dazumal som den regelbundne ständigt återvänder till, och vars charm många längtar till. Det må vara den bofaste, den fritids/sommarboende, turisterna eller den som bara kommer hit för att närvara vid ett bröllop, dop eller kanske en begravning.

Att förflyttas till Holmön är som en resa i både tid och rum, om och om igen. Det är inte samma sak som att inte vilja förändring och utveckling, eller att inte vilja följa med i samtiden – snarare är det ett uttryck för en vilja att färdas varligt och i samklang med föreliggande kontext; natur och kultur som den ter sig på Holmön samt de förtecken som präglar och styr densamma!

De individer, som utgör Fria Vindar, har EN gemensam sakfråga, men är för övrigt sinsemellan mer eller mindre olika varandra. Detta faktum delar vi med dem som förespråkar vindkraft på Holmön, dvs; de har också EN gemensam sakfråga, men är för övrigt sinsemellan mer eller mindre olika varandra!

Inte heller har någon endaste en, av alla personer med synpunkter på Holmön, helhetslösningar på frågans vidare perspektiv, då det inte är ett förbehåll för att en individ ska få ha en uppfattning i sak.

Ingen ska behöva tillskrivas illasinnade epitet av skiftande slag; det må avse personlighet, karaktärsdrag, ställningstaganden eller (som anonymt har skett) politiska preferenser!

Sommar, sommar, sommar … det är dans på Holmön, ändå - just så!

Bröllopen är flera, och någonting för alla att glädjas åt. Lite som en chans att få bjuda upp, bjuda till för att locka fram ett välbehövligt skratt - JO DÅ SÅ ATT!

/Martina Popermajer, bofast och mitt i gårdens arbete

403 Kommentarer




info


Namninsamling:

Just nu bedrivs en viktig namninsamling mot etablering av vindkraft på Holmön. Är du inte med på listan ännu, går det bra att sms:a eller maila till Torbjörn Eriksson. friavindar.holmon@gmail.com Det är inget krav att du har Holmöanknyting.

FÖRTYDLIGANDE:
Fria Vindar och personer som skrivit under namninsamlingen är emot all vindkraftsetablering på Holmöarna, oavsett bolag. Just nu är det enbart ett bolag (Gröna Holmön AB) som aktivt prospekterar, som har haft samrådsomgång och som har deklarerat sin avsikt att lämna in en tillståndsansökan.

Vill vi verkligen ha det så här??
Ladda hem Gröna Holmöns fotomontage och begrunda
SLITEVIND AB - Holmökontraktet från 2009

Insert title here

Talerätt enligt Århuskonventionen:

För att kunna skydda naturvärden och miljö är det viktigt att kunna föra talan. Att ha talerätt innebär en möjlighet att överklaga beslut och domar av myndigheter och domstolar. Är du Fritidshusägare, men ej markägare - säkerställ att du är medlem i organsation som har rätt att föra talan enligt Århuskonventionen, så du har möjlighet att föra talan vid en eventuell prövningsomgång om vindkraft på Holmöarna.

Organisationer med talerätt definieras i miljöbalkens 16 kapitel: http://www.friavindar.se/files/kapitel16.pdf

3 tänkbara organisationer att söka medlemskap i:

Insert title here

Tänkvärda kommentarer:


Kommentar till inlägg 2014-01-14 av Ann-Christine:

"Enligt mkb för en "park" om 13 verk på Gotland krävs: 10-15 m breda vägar, därför behöver man anlägga 8,5 km väg/uppställningsplatser vilket medför 3500 lastbilstransporter med 105000 ton bergkross. Till detta kommer 1100 betongbilar för fundamenten och 120-170 transporter för verken. Bara så att ni förstår vad det handlar om."


Brev inkommet: 12 januari 2014 17:19

Tack Torbjörn Eriksson för ditt engagemang för Holmön som bebolig bostads- och semesterort även i framtiden! Byn med sitt särdeles stora natur- och kulturhistoriska värde måste vi vara rädda om, och den har - liksom Visby - medeltida anor. Slitevind AB på Gotland har därför olyckligtvis lurats in i en återvändsgränd på Holmön, gått i en fälla. Att planera för en massa jättelika vindsnurror här, och för dem omfattande utdikningar och breda vägsystem genom hittills orörda kultur- och fågelmarker runt om byn, var naturligtvis förfelat redan från början. Och nästan värst av allt, man undergräver med sina obetänksamma planer vindkraftens rennomé som miljövänligt alternativ, vilket i slutändan bara ökar stödet för kärnkraften. Orsaken till hur det blev så här? Jo, den är också Umeå kommuns bristfälliga framförhållning i frågan om var storskaliga vindkraftsanläggningar gör minst skada på människor, natur- och kulturvärden. Politiker lämnade fältet öppet på Holmön med en oförsonlig strid som följd och som nu splittrat byn i två läger.

Åke Sandström
.

Nej till vindkraft på Holmön!







Vi vill bevara Holmöarnas vackra vyer och fria horisonter!