Rädda Holmön från vindkraften
Hem    Arkivet    Kampen i media    Om Holmön    Info om siten                                                                                      Admin Tools                  Nöje                                                                                   

Samarbeta eller motarbeta – det är frågan

2016-02-13

Samarbeta eller motarbeta – det är frågan!



Två vitala frågor har i alla tider varit hinder på Holmön: begreppet samarbeta eller motarbeta! Det fanns krafter på ön som ville driva den framåt men blev motsatta. Ända tills det blev kommunsammanslagning och en även en tid efter har energiknippen med idéer funnits, som kunnat uppvakta myndigheter och fått sina viljor uppfyllda. Dessa är borta ur bilden. Det kan med fog sägas, att visst har det blivit bättre sedan Holmön fick identitet med Umeå. Mycket återstår dock. På senare tid har komplexet ökat i och med vindkraftsfrågan. För eller emot – samarbeta eller motarbeta?

Dessa konfrontationer seglade åter upp för mig i boken ”Sveriges öar” av Anders Källgård. Den kom ut i nytryck 2013 och först nu har jag stupat över den. Jo, jag formligen stupade sedan jag läst avsnittet om Holmön. Författaren har besökt Holmön under ”förfallstid”, alltså under öns unika femte årstid, egentligen inte bästa tiden för ett ö-besök. På färjan beskriver han ett möte med ”en trevlig öbo som är författare”. Jag frånsäger mig att vara ”mötet”. Denne ger bilden av Holmön på en gång; han talar om att Naturvårdsverket sagt nej till 29 vindkraftverk (i en underton av besvikelse) och meddelar i samma andetag att ”det blir nog sotdöden”. (sid 548) Alltså döden för Holmön.

Boken ger i stort negativa bilder av Holmön, där affären säljer varor till halv priset eftersom datumet överskridits, i text o bild talas om bilar som tinas fram ur snödrivorna, hur tystnaden griper tag, den ”ovissa framtiden”, nedlagd skola, det totalt negativa men försöker försköna med att det finns affär, post och systemfilial. Norrlands förnämsta båtmuseum få ynka två rader och postrodden pekas ut som sommarens höjdpunkt. Inte ett ord nämns om den över hela landet så populära visfestivalen eller Holmöspelen eller ön som den soligaste i landet.

Naturbeskrivningen och historiken är den fattigaste jag läst, ändå handlar det om ett högst levande skärgårdssamhälle på en ö med en kulturhistoria som är svårslagen och med bibehållen atmosfär. En oslagbar skärgårdsmiljö. Ett litet plus får dock beskrivningen om Gadden och Stora Fjäderägg, men hur många åker till Gadden i dag? Bilden av kyrkan är i text och bild amatörmässigt utförd och beskriven, liksom bilden av Halla. Den totala tystnaden på ön understryks så det känns som ödelagt. Så späs det negativa på ytterligare (sid 567: ”Framtiden ute på Holmön är oviss. En planerad satsning på vindkraft ser inte att bli av”.

Det är tråkigt när informationer av det här slaget når ut över landet. Vem har upplyst? Så här säger Sara Lidman i boken Tjärdalen (1953): ”Lever man i en by måste man bry sig om varandra”.

Jag tänkte bry mig ännu en sommar om Holmön. Får jag då kanske va’ med om, att samarbeta tillhör dagens möjlighet att överleva för öar och att motarbeta raderats ut och att ”komlet” på Lillhällan får en ny rappning och ny färgsättning. Ingen ösksamhet /* har under tiderna förekommit på ön, det är en av orsakerna till äktheten. /* överdriven slösaktighet. Avsnittet om Holmön, ska läsas som en recension, därför får bilden av Halla följa med.

Gunnar Fredriksson


384 Kommentarer


VINDKRAFT HOLMÖN - ETT OMÖJLIGT PROJEKT

2016-02-07

Elkraftproduktion och eldistribution - Grundläggande begrepp med kommentarer.



Elkraftproduktion och eldistribution - Grundläggande begrepp med kommentarer. Nedanstående grundläggande begrepp med kommentarer, som kan vara bra att känna till, gör på intet sätt anspråk på att ge en fullständig täckning av alla begrepp som kan förekomma inom elproduktion.

Baskraft (planerbar kraft) – produceras på jämn nivå med hög tillgänglighet av våra största anläggningar. Produktionsenheter: Vattenkraft, kärnkraft, kolkraft, gaskraft, biomassa, geotermisk kraft Kärnkraften producerar normalt ungefär halva den svenska elanvändningen under ett år. Källa Svensk Energi.

Reglerkraft – möjliggör att elproduktionen kan regleras snabbt vilket är nödvändigt för att möta såväl variationer i elförbrukningen över tid som variationer i andra anläggningar som till exempel intermittenta energikällor som vindkraft. Produktionsenheter: Vattenkraft, kolkraft, gaskraft.

Reservkraft – täcker upp för toppar i elbehovet som orsakas av exempelvis mycket kalla dagar, eller av någon ordinarie elproduktionsanläggning som inte levererar el. Produktionsenheter: Kolkraft, gaskraft

Intermittent kraft – el produceras när väderförhållandena är de rätta och produktionsvolymen kan variera snabbt utan koppling till efterfrågan på el. Utbyggnaden av dessa kraftslag ökar därför behovet av reglerkraft och om kärnkraften avvecklas ökar också behovet av ny baskraft och reservkraft. Produktionsenheter: Vindkraft, solkraft, vågkraft

Balans (frekvens): För att kvaliteten ska upprätthållas i elsystemet måste det råda balans mellan produktion och förbrukning av el. Ett mått på balansen är att frekvensen i systemet hålls stabil. Frekvensen ska ligga på 50 Hz, men tillåts variera mellan 49,9 och 50,1 Hz. Effektbalans: Effektbalansen beskriver elsystemets momentana förmåga att balansera tillförsel och efterfrågan på el. Svenska Kraftnät har det yttersta ansvaret för att det alltid är balans mellan elproduktion och elförbrukning i Sverige. Upphandlad produktionskapacitet eller möjlighet till förbrukningsreduktion att vid effektbrist situationer aktiveras av Svenska Kraftnät.

Energibalans: Elenergibalans över viss period. I dessa sammanhang är balansen över hela höst- och vintersäsongen intressant. Med normal elenergibalans menas normala nivåer i vattenkraftsmagasinen, normal tillgänglighet på kärnkraft, övrig värmekraft och import. Ansträngd elenergibalans (låga magasin) medför att priserna på elmarknaden blir relativt höga vilket i sin tur ger incitament för att aktivera även kondenskraftverk inom Norden.

LÄS MERA...

//C-E Simonsbacka, Elkraftingenjör


188 Kommentarer




info


Namninsamling:

Just nu bedrivs en viktig namninsamling mot etablering av vindkraft på Holmön. Är du inte med på listan ännu, går det bra att sms:a eller maila till Torbjörn Eriksson. friavindar.holmon@gmail.com Det är inget krav att du har Holmöanknyting.

FÖRTYDLIGANDE:
Fria Vindar och personer som skrivit under namninsamlingen är emot all vindkraftsetablering på Holmöarna, oavsett bolag. Just nu är det enbart ett bolag (Gröna Holmön AB) som aktivt prospekterar, som har haft samrådsomgång och som har deklarerat sin avsikt att lämna in en tillståndsansökan.

Vill vi verkligen ha det så här??
Ladda hem Gröna Holmöns fotomontage och begrunda
SLITEVIND AB - Holmökontraktet från 2009

Insert title here

Talerätt enligt Århuskonventionen:

För att kunna skydda naturvärden och miljö är det viktigt att kunna föra talan. Att ha talerätt innebär en möjlighet att överklaga beslut och domar av myndigheter och domstolar. Är du Fritidshusägare, men ej markägare - säkerställ att du är medlem i organsation som har rätt att föra talan enligt Århuskonventionen, så du har möjlighet att föra talan vid en eventuell prövningsomgång om vindkraft på Holmöarna.

Organisationer med talerätt definieras i miljöbalkens 16 kapitel: http://www.friavindar.se/files/kapitel16.pdf

3 tänkbara organisationer att söka medlemskap i:

Insert title here

Tänkvärda kommentarer:


Kommentar till inlägg 2014-01-14 av Ann-Christine:

"Enligt mkb för en "park" om 13 verk på Gotland krävs: 10-15 m breda vägar, därför behöver man anlägga 8,5 km väg/uppställningsplatser vilket medför 3500 lastbilstransporter med 105000 ton bergkross. Till detta kommer 1100 betongbilar för fundamenten och 120-170 transporter för verken. Bara så att ni förstår vad det handlar om."


Brev inkommet: 12 januari 2014 17:19

Tack Torbjörn Eriksson för ditt engagemang för Holmön som bebolig bostads- och semesterort även i framtiden! Byn med sitt särdeles stora natur- och kulturhistoriska värde måste vi vara rädda om, och den har - liksom Visby - medeltida anor. Slitevind AB på Gotland har därför olyckligtvis lurats in i en återvändsgränd på Holmön, gått i en fälla. Att planera för en massa jättelika vindsnurror här, och för dem omfattande utdikningar och breda vägsystem genom hittills orörda kultur- och fågelmarker runt om byn, var naturligtvis förfelat redan från början. Och nästan värst av allt, man undergräver med sina obetänksamma planer vindkraftens rennomé som miljövänligt alternativ, vilket i slutändan bara ökar stödet för kärnkraften. Orsaken till hur det blev så här? Jo, den är också Umeå kommuns bristfälliga framförhållning i frågan om var storskaliga vindkraftsanläggningar gör minst skada på människor, natur- och kulturvärden. Politiker lämnade fältet öppet på Holmön med en oförsonlig strid som följd och som nu splittrat byn i två läger.

Åke Sandström
.

Nej till vindkraft på Holmön!







Vi vill bevara Holmöarnas vackra vyer och fria horisonter!