Rädda Holmön från vindkraften
Hem    Arkivet    Kampen i media    Om Holmön    Info om siten                                                                                      Admin Tools                  Nöje                                                                                   

På besök i vindkraftsland

2014-04-29

Claes-Erik Simonsbacka - om kommunens ansvar

Holmön - Bergudden Foto: Admin

Vad gör Umeå Kommun och vår kommuns politiska partiers företrädare för att säkerställa och garantera kommuninnevånarnas livsmiljö, hälsa och säkerhet då Vindkraftverkens - Maskinrelaterade hälso- och livsfarliga säkerhetsrisker bl.a. för tredje (3:je) person inte alls beaktas i svensk lagstiftning för tillstånds och rättsprocesser?

Vindkraftverk är en produkt, det vill säga en "Maskin" bl.a. i enlighet med Europaparlamentets och Rådets maskindirektiv (MD) 2006/42/EG då den tillverkas, tas i drift och är i bruk. Vindkraftverk omfattas bl.a. även av de svenska föreskrifterna AFS 2008:3, "Maskiner" (eller AFS 1993:10) när de släpptes ut på marknaden eller togs/tas i drift/i bruk, och även av föreskrifterna AFS 2006:4, "Användning av arbetsutrustning" i driftskedet.

Ett vindkraftverk är också enligt svensk rättstillämpning en anläggning (byggnad) enligt föreskriften AFS 1999:3 under uppförandet och för underhållsarbeten då vindkraftverk är avställd.

När provkörning av ett vindkraftverk är avslutad och exploatören / tillverkaren / verksamhetsutövaren anser att ett vindkraftverk är färdigt för att tas i drift för första gången, så gäller förutom föreskrifter AFS 1999:3, "Byggnads- och anläggningsarbete" också föreskrifter AFS 2008:3, "Maskiner" och AFS 2006:4 "Användning av arbetsutrustning".

Svensk tillståndsprocess för vindkraftverk
Den svenska tillståndsprocessen för vindkraftverk med ingående samråd, miljötillstånd och bygglov omfattar/innefattar endast fordringar för miljö och anläggning/byggnad. Den prövning som görs av berörda svenska miljöprövningsdelegationer avseende miljöfarliga verksamheter regleras i 19 kap. (Förvaltningsmyndigheternas), förordning (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer och omfattar bl.a. tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 8 § miljöbalken (MB, 1998:808).

Den prövning som görs av berörda länsstyrelsers miljöprövningsdelegationer sker alltså endast med stöd av miljöbalken. Av det som nämns i regeringens beslut 2011-03-17, I 6 N2011/1416/E så omfattas inte maskindirektivet av miljöbalken och ingår därför inte i miljöprövnings-delegationens handläggning. Den byggrelaterade prövning som kan krävas skall uppfylla något av plan- och bygglagens (PBL:s) krav för bygglovsprövning. Oavsett om ett vindkraftverk uppfyller något av PBL:s krav för bygglovsprövning, ska någon sådan prövning inte ske om vindkraftverket tillståndsprövas enligt 9 (Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) eller 11 (Vattenverksamhet) kapitlet miljöbalken.

Trots att de maskinrelaterade hälso- och livsfarliga säkerhetsriskerna utgör de absolut största och farligaste skaderiskerna för tredje (3:je) person och i förekommande fall även för egendom och husdjur bl.a. i vårt kalla och isiga klimat/miljö (i "extraordinära klimatzoner"), t.ex. på grund av utkastade föremål från vindkraftverk i drift oavsett årstid, omfattar inte miljöprövnings-delegationernas handläggning alls att pröva och i tillståndsbeslut beakta de livsfarliga maskinrelaterade skaderiskerna. Tillståndsgivande myndigheter beaktar och prövar inte alls legala maskinrelaterade säkerhetskrav för riskområdet/säkerhetsområdet vid fastställandet av vindkraftverkens fysiska placering vid tillståndsgivning.

Då inte relevanta krav i tvingande och bindande EU:s - produktdirektiv som maskindirektiv 2006/42/EG beaktas i tillståndsprocesserna kan inte svenska myndigheter och svenska rättsinstanser heller bedöma om miljöbalkens portalparagraf, 1 kap 1 §, punkt 1, dvs. kravet att människor hälsa skall skyddas mot skador och andra olägenheter kan uppfyllas då vindkraftverk tas i drift och är i bruk.

Konsekvensen av att relevanta maskinrelaterade hälso- och livsfarliga säkerhetsrisker inte alls beaktas i vindkraftverkens tillståndsprocesser och tillståndsbeslut är och blir att utfärdade tillstånd för vindkraftverkens fysiska byggplats/placering t.ex. på arrenderad mark efter uppförande innebär/medför, att de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven i enlighet med t.ex. maskindirektiv 2006/42/EG inte kan uppfyllas för att vindkraftverk skall få tas i drift/i bruk, oavsett om de är CE-märkta eller ej.

Måste t.ex. småbarnsföräldrar inhägna sina lekande barn så att de inte vållar skadegörelse på oinhägnade vindkraftverk på grund av att länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer i tillståndsprocesser och vid tillståndsbeslut för vindkraftverk bl.a. tar hänsyn till svensk praxis framför tvingande EU-rättsregler införda i svensk lagstiftning?

Vid bedömning av villkor, gränsvärdet, rörande vindkraftsljud beaktas inte bullernivåer vid kritisk vindhastighet vintertid med isbelagda rotorblad och i förekommande fall varvtalsregleringens kritiska varvtal vilket leder till, att människor på landsbygden i sina hem och livsmiljöer t.o.m. tillåts, att utsättas för terrorliknande buller-/ljudnivåer. I svenska tillståndsbeslut fastställs vanligtvis inte gränsvärdet, den högsta tillåtna buller-/ljudnivån, utan endast ett riktvärde anges.

Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB)
Av EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/92/EU (den s.k. MKB-direktivet) av den 13 december 2011 framgår bl.a. följande:

(14) "Ett projekts miljöpåverkan bör bedömas med hänsyn till behovet av att skydda människors hälsa och bidra till livskvaliteten genom en förbättrad miljö samt för att säkerställa bevarandet av arternas mångfald och bibehålla ekosystemets förnyelseförmåga som en grundläggande resurs för allt liv."

(19) "Ett av Århuskonventionens mål är att garantera allmänhetens rätt att delta i beslut i miljöfrågor för att bidra till att skydda rätten att leva i en miljö som är tillfredsställande för människors hälsa och välbefinnande."

Det svenska MKB-processen inbjuder sökanden till att begränsa MKB:n till enbart de frågor som ska bedömas i den aktuella tillståndsprocessen. Dvs. "sökanden styr processen" och MKB:n kan dessutom kompletteras i väsentliga frågor långt in i tillståndsprocessen och upp i rättsinstanserna. Tillståndsorganen kan dessutom finna att den sökandes MKB-utredning duger för prövningen, en inställning som bortser från kravet, att en MKB enligt direktiv 2011/92/EU ska möjliggöra en bedömning av ett projekts samlade påverkan, som t.ex. för vindkraftverk även ska omfatta grannefastighetsaspekterna och dess ägares möjlighet att på ett helt säkert sätt kunna använda/bruka sin mark då vindkraftverk är i drift/i bruk.

Allmänhetens deltagande och tillgång till rättslig prövning
EU har, liksom Sverige, ratificerat Århuskonventionen och är som part skyldiga att följa de uppsatta kriterierna i Århuskonventionen. Det finns brister i den svenska implementeringen av MKB-direktivets bestämmelser om allmänhetens deltagande och tillgång till rättslig prövning.

PS. Produktansvar
Produktansvaret för en produkt som tillverkas inom EU/EES -området bärs först och främst av tillverkaren, verksamhetsutövaren kan även vara tillverkaren. Produktansvarslagen (PAL) 1992:18 omfattar konstruktions-, tillverknings- och instruktionsfel. Ansvaret enligt PAL är tidsbegränsat och är tillämplig vid personskador samt vid sak skada på egendom och det krävs inte att någon handlat uppsåtligen eller vårdslöst, dvs. culpöst, för att ansvar ska inträda.

Den svenska produktansvarslagen innefattar inte systemfel. I vissa EU-länder infattas även utvecklingsfel, men inte i Sverige. Produktansvar uppkommer när en produkt med bristande säkerhet orsakat person- eller sak skada som används för enskilt ändamål. Uppkommer en sak skada eller en skada på 3:je person under vindkraftverket livstid regleras inte detta i arbetsmiljölagens bestämmelser och då PAL är tidsbegränsad samt då alla nu uppställda vindkraftverk i Sverige kan betraktas som utvecklingsmaskiner omfattas de inte heller av den svenska produktansvarslagen PAL 1992:18.

Med anledning av ovanstående måste det också krävas förändringar i produktansvars-lagstiftningen så att verksamhetsutövare blir ansvarig(a) för skada på tredje person, egendom och/eller husdjur under vindkraftverks livstid och utanför produktansvarslagens (PAL 1992:18) samt arbetsmiljölagens bestämmelser.

/Claes-Erik Simonsbacka


101 Kommentarer


På besök i vindkraftsland

2014-04-27

Dag Blomqvist - frågor om deponi

Bild: Holmöarnas vackra natur som Slitevinds ordförande kallar för snårskog. I mitten syns Slitevindbilen som nu "lånas ut" till Holmöns lanthandel. Foto: Admin

Hej!

Som född Umebo, känner jag starkt för Västerbotten och även Holmön. Jag har varit inne på er hemsida och läst en del. Det jag kom att tänka på var egentligen inte det där om att bygga vindkraftverken utan om att riva vindkraftverken.

Bolagen vill gärna framställa just rivningen och återställningen av platsen som något enkelt och billigt och utan problem. Saken är den att när man ska beräkna vilket belopp som ska sättas av som säkerhet för ifall vindkraftsbolaget skulle gå i konkurs och inte klara av återställningen av platsen, så sätts det beloppet som regel åt skogen för lågt.

Vad ni bör göra är att ni räknar på detta och bifogar det i era synpunkter till miljöprövningsnämnden. De frågor ni först ska ställa till er kommun är följande:

1. hur mycket deras återvinningsstation i kommunen tar betalt per ton för deponi av betongskrot?

2. Fråga också hur mycket av betongfundamentet som verksamhetsutövaren i dagsläget är pliktig att avlägsna när vindkraftverken ska monteras ner.

3. Fråga även var den deponin för betongskrot finns i kommunen eller den närmaste utanför kommunen. Detta för att ni ska kunna beräkna transportkostnaden.

4. Fråga även efter vilka regler som gäller för betongskrot. dvs storleken på klumparna och innehåll av armeringsjärn m.m. Jag har för mig att det är olika priser för olika storlekar på betongklumparna.

5. Ställ också frågan om de tar emot glasfiberarmerad epoxiplast från vindkraftsvingarna som innehåller bisfenol A

6. och vad det kostar per ton att deponera glasfiberarmerad epoxiplast.

7. Fråga också hur miljökontoret tänkt sig att ta hand om (destruera) den glasfiberarmerade epoxiplasten som innehåller bisfenol A. Det handlar alltså om X antal vkv x 3 x 18 ton = c:a X ton glasfiberarmerad epoxiplast som innehåller bisfenol A.

8. Fråga även var deponin för glasfiberarmerad epoxiplast finns i kommunen eller närmaste utanför kommunen. Detta för att ni ska kunna beräkna transportkostnaden.


Ställ frågorna skriftligt så får ni skriftliga svar som ni kan använda emot etableringen i era synpunkter till miljöprövningsdelegationen. Gör detta så snart som möjligt.

Sen ska det ju dit en kran och montera ner skiten och en utrustning för att kapa ner vingarna i mindre bitar och betongen skall bilar ner för att underlätta borttransporten till deponi. Nedkapningen av vingarna orsakar ännu mera utsläpp av bisfenol A i naturen på plats.

Ju högre kostnader det blir för att montera ner och återställa platsen ju högre belopp ska ni åberopa att bolaget ska avsätta som säkerhet. Glöm inte ta med arbetskostnaden för nedmonteringen. Krankostnaden, osv.

Vad beträffar myrarna så är tillväxten på en myr 1 millimeter per år. Skalar man bort en meter av myren så skalar man alltså bort tusen års tillväxt. Hur ska man återställa detta efter bara 25 - 30 år?

Vänligen
Dag Blomqvist


116 Kommentarer


Nej till vindkraft på Holmön

2014-04-23

Svarta Gutefår från Gotland - Holmöns räddning ?

Fria Vindar har fått rikligt med positiv respons på förslaget med ekologiskt jordbruk ute på Holmön. Det har strömmat in positiva kommentarer och intressanta förslag har inkommit till redaktionen med mail. Bland annat från Prästängers Lantbruk i Bygdeå. Där finns bland annat en besättning med 40 stycken renrasiga Gutefår (Gottländska utegångsfår) som kanske skulle passa ute på Holmön. Ta del av Per Lundbergs mail nedan.

Bild: Svarta gutefår från Gotland

Hej!
Såg om era planer med ett eko lantbruk på Holmön och tänkte erbjuda er en möjlighet att komma igång redan i vår. Vi driver ett ekologiskt krav certifierat lantbruk i Bygdeå. Vi har fjällkor och framförallt får samt potatis. Vi säljer avvanda lamm för vidare uppfödning samt betestackor. Dessutom hyr vi ut djur om intresse för det finns. Transport kan jag ordna och det finns även en bra lösning för slakten. Hör av er om ni vill veta mera. Till sist. Gör vad ni kan för att förhindra vindkraftsetableringen.

mvh.Per Lundberg, Prästängets Lantbruk


/Redaktionen